Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Trädgårdskonst
1426
upprepade kvarter samlades
genom enhetliga grepp. ”Ordning
och omväxling” uppställdes som
en huvudfordran.
Genombrotts-verket var Vaux-le-Vicomte
(1650-t.). Den väldigaste prestationen
uppstod kring slottet i Versailles
(se d. o.), som blev tongivande
för T. i hela Europa under tre
kvarts sekel. Stilen förmedlades
genom Dezailier d’Argenvilles
arbete La théorie et la pratique du
jardinage. I Tyskland märkas
bl. a. Nymphenburg och
Charlot-tenburg. I Sverige gjorde sig den
franska barocksmaken gällande
redan under 1660-t:s förra hälft.
Ett flertal anläggningar vittna
om anmärkningsvärd kvalitet
(Ekolsund, Drottningholm, det
välbevarade Sandemar, Steninge
och Kungsträdgården, se d. o., i
Sthlm). — 17 00-t. Inom T.
framträder ej någon särskild
rokokostil — endast en slappare
komponering. Barockträdgården
förföll sålunda utan att
efterträdas av någon annan arkitektonisk
stil. I stället framträdde, först i
England, den måleriska,
subjektiva trädgårdsutformning, som går
under namn av den engelska
parken 1. landskapsträdgården. Redan
1712 hade J. Addison, påverkad
av Shaftesbury, gjort sig till tolk
för detta krav på frigörelse, som
Svensk barockträdgärd. Sandemar.
Engelsk landskapsträdgård. Mereville.
i praktiken började tillämpas
av målaren William Kent. Bland
dennes många efterföljare må
särskilt nämnas den svenskfödde
William Chambers, som, efter
studier i Kina och i äldre europeisk
konst, i Kew Gardens (från 1785)
sammankopplade tidens krav på
landskapsträdgård och på
olikartade byggnader, vilka hade sitt
berättigande som väckare av
olika stämningar. Arkitekterna
avlägsnades alltmer från T.,
vilken omhändertogs av målare,
poeter och trädgårdsmästare.
Hortikulturen blev så
småningom det huvudsakliga. I stort
antal införskrevos också växter från
främmande länder.
Landskaps-stilen spred sig under 1700-t:s
slut även till andra länder. Bland
anläggningar i denna stil må
nämnas Ermenonville med
Rous-seaus fingerade grav,
Petit-Tria-non med sin lantgård, parkerna i
Weimar, Muskau, Drottningholm
och Forsmark (se ill. till d. o.). —
1 8 0 0 -1. Redan under 1820-t.
inträdde i Frankrike en reaktion till
förmån för den franska
trädgården, vilken även spred sig till
övriga länder, t. o. m. England,
där man under 1700-t, mest
hän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
