Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdssångare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1429
Trädgårdssångare—Trädkult
1430
för såväl hygieniska bostäder som
industri planmässigt utförd
stads-anläggning å billig mark, vilken
förblir samhällelig 1. gemensam
egendom. Den skall omges av
ren landsbygd, och de i T. boende
böra där ha sin verksamhet. 1899
bildades en förening för T.,
Garden City Association. Den tog
initiativ till en T., Letchworth
utanför London, avsedd för 35,000
inv., vilken började anläggas
1903. En annan typ representeras
av Hampstead utanför London,
påbörjad 1907, med enfamiljshus
på trädgårdstomter i gles
bebyggelse. Dylika T.,
”trädgårdsför-städer”, förekomma numera
ganska allmänt i större engelska
städers periferi. Båda typerna
ha från England vunnit
spridning på kontinenten, spec. i
Belgien, Frankrike och Tyskland.
Hellerau vid Dresden är ett
vackert prov på en T. Även i
Sverige har trädgårdsstadsidén
rönt framgång, då den väl
överensstämmer med svenska
bostads-vanor (den svenska småstaden
var ännu vid 1800-t:s mitt av
trädgårdsstadstyp). Ett flertal
industriorter med
bostadsanlägg-ningar i trädgårdsstadsform
finnas, ss. Huskvarna, Åtvidaberg
och Jonsered. Sedan 1900-t :s
början, då städernas
bostadsutveckling alltmer gått i
egnahemshusets tecken, ha å de större
städernas ytterområden
trädgårdsför-städer snabbt uppvuxit. I
Stockholm har kommunen delvis tagit
hand om denna förstadsbebyggelse
(”Stockholms stads
trädgårdsstäder”). Efter Enskede (se d. o.),
den första av dessa T., ha sedan
tillkommit bl. a. Äppelviken,
Ulvsunda, Smedslätten, Ålsten och
Skarpnäck (se ill. till
Stockholm sp. 1639—1640). Okt. 1927
funnos i dessa T., i vilka jorden
hittills endast upplåtits med
tomträtt, 23,500 inv. och voro
uppförda 1. under uppförande
3,400 byggnader.
Trädgårdssångare, se
Sångare.
Trädgårdsvintergröna, se
V i n c a.
Trädgåsfåglar,
Plectropteri’-nae, en underf am. Andfåglar,
som ofta häcka i träd. Flertalet
tillhöra s. halvklotet. Till b r u d
-andsläktet, A’ix, hör bl. a.
mandar i’n anden, Aix
ga-lericula’ta, som lever i ö. Asien.
Hanens fjäderdräkt är mycket
praktfull. — M y s k a n de n.
Cairina moscha’ta, stamformen
till tam mys k anka 1.
”turkisk anka”, är svart, ovan med
grönviolett glans. Tyglar och
ögontrakt nakna, hos hanen
vår-tiga. Syd-Amerika.
Trädkrypare, CerthVidae, en
fam. Tättingar med smal,
böjd näbb, korta ben och starka,
krökta klor. Europa, Asien,
Nord-Amerika. T. klättra uppför
träd 1. klippor med stöd av
stjärten. Leva av insekter, häcka i
trädhål o. d. Vanliga T.,
Ce’rthia familia’ris, är ovan brun
med ljusa längsfläckar, under vit.
Allmän i s. och mell. Sverige,
sparsammare norrut. Ägg 5—8,
vita, rödbrunprickiga. Stann- och
strykfågel. Fridlyst. Se ill. sp.
1431. — Till T. hör bl. a. även
nötväcka (se d. o.).
Trädkult, dyrkan 1.
helighållande av träd ss. övernaturliga 1.
gudomliga väsen, förekommer
hos vitt skilda folk. Urspr. har
man tydl. på animistiskt sätt
föreställt sig trädet ss. en levande
1. besjälad varelse, sedermera ss.
bebott av en ande 1. helgat åt en
gudom. Prasslet i dess löv tolkas
ss. gudomens orakel (jfr D o
-done), gåvor frambäras o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
