Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trätjära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453 Trätjära—Trävaru a. b. Norrköpings exporthyvleri 1454
i träsnitt (se d. o.) med ur samma,
stock skurna texter. Till de mest
kända T. hör Biblia pauperum.
Trätjära, tjockflytande,
bruntill svartfärgad vätska, som
erhålles genom torrdestillation av
trä, tjärbränning. Spec.
v. c:a 1. T. innehåller,
beroende på träslag och
framställningssätt, växlande mängder av
terpener, fettsyror, hartser,
fenoler m. m. Lövträtjära innehåller
mera fettsyror än barrträtj ära,
som är relativt rik på terpener.
Dalbränd barrträtjära,
som är ljusbrun, täml.
tjockflytande och har aromatisk lukt,
fram-ställes i tjärdalar, som
byggas i trattformiga utschaktningar
i backsluttningar. I mitten göres
en urtagning, skon, genom
vilken T. avrinner. Dalen fylles med
tjärved (furustubbar, törskatar,
katade stammar) och täckes med
omvända grästorvor utom kring
foten, där tändningen sker, samt
stybbas med matjord. Bränningen
ledes mot dalens mitt genom
upptagande av draghål i
betäckningen. Först avgår vatten, sedan
tjärvatten 1. tjärpärma
(innehåller ättiksyra) och
slutligen T. Bränningen tar 4 å 6
dagar och ger 40 å 60 tunnor T.
per tjärdal samt som biprodukt
små och hårda träkol. T. fraktas
till lastageplatser, t j ä r h o v,
där den ”vräkes”, varmed förstås
avskiljande av vatten och
tjärpärma, T:s mätning och
uppdelning i olika kvaliteter: fin
(lättflytande), medelgrov (något
tjockare och något grynig av harts)
samt grov (tjockflytande,
grynig). Ugnstj ära, som är
lättflytande, svart och har en frän lukt,
framställes genom ugnskolning av
sågverksavfall m. m. T. föres i
handeln i tunnor om 125 liter
samt halvtunnor. — T. var under
Trätjära. Tjärdal i genomskärning.
1500—1700-t. en viktig
exportvara för Sverige och Finland.
1925 utgjorde exporten från
Sverige av T. och tjärpärma 6,961
ton, värderade till c:a 1% mill.
kr. T. användes till bestrykning
och impregnering av trä och
tågvirke samt inom medicinen i
sprit-1. vattenlösning, salvor, tvål
m. m. som hudretande,
antiparasi-tiskt medel. Är i stor
utsträckning ersatt med produkter ur T.,
ss. kreosot, kresol, fenol m. fl.
Trätugg, se K a r v 2.
Trätälja, se Olof Trätälja.
Träull, smala strimlor av trä
(gran 1. furu), framställda i
särskilda hyvelliknande maskiner 1.
ock i vanliga trähyvelmaskiner
genom uppdelning av spånen.
Användes till stoppning och
inpackning.
Trävaror,
seVirkessorti-m e n t.
Trävaru a. b. Dalarna,
Vans-bro, grundat 1892, äger sågverk,
hyvleri och lådfabrik i Vansbro,
sågverk i Mora, sågverk, hyvleri
och kolugn vid Källviken (nära
Falun), sågverk och hyvleri vid
Dalfors i Ore skn samt träsliperi
vid Eldforsen (se d. o.), allt i
Kopparb. 1. 700 arbetare.
Trävaru a. b. Norrköpings
exporthyvleri, Norrköping,
grundat 1903, äger sågverk och
hyvle-rier i Blankaholm, Gullringen och
Igelsta (se dessa ord) samt i
Bes-torp i Vårdnäs skn, östergötl. 1.,
hyvleri i Norrköping m, m. C:a
800 arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
