Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tubiflorae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
Tuilerierna—Tulenheimo
1472
Tukydides. Samtida marmorbyst.
manlands s. domsaga, Västmanl.
1., omfattar Tuhundra, Siende och
Yttertjurbo härader.
Tuileri’erna (fr. Les
Tuile-ries), fordom stort kungligt
palats i Paris mellan Louvre och
Tuilerieträdgården. T. påbörjades
1564 av Katarina av Medici
efter planer av Ph. de L’Orme,
under vars ledning mittpartiet
uppfördes i elegant fransk
renässansstil. Senare utbyggdes T. åt
sidorna och förenades genom
längor med Louvre (se d. o. sp.
774). Palatsträdgården, nuv.
Tuilerieträdgården, erhöll sin
slutgiltiga utformning av Le
Notre. — T., som endast
tillfälligt beboddes av monarkerna
intill franska revolutionen (se d. o.
sp. 547 och 549), voro därefter
successivt säte för konventet och
de gamles råd samt 1800—70
residens för de olika
statsöverhuvu-dena. De utsattes för pöbelangrepp
två ggr 1792 samt 1830, 1848 och
slutligen under kommunen 1871,
då de nedbrändes i grund.
Tuisto, se Germaner sp.
1209.
Tu’ja, se Thu j a.
Tuka’ner 1- pepparätare,
Rhampha’ stidae, en fam. fåglar
av ordn. Coccygomdrphae. T:s
näbb är kolossalt stor och försedd
med tandade kanter, tungan
smal, i kanten fransad, vingarna
rundade och stjärten kort.
Vanliga T., Rampha’stus to’co, är
svart med strupen och
framhal-sen vita, gumpen röd. Längd c:a
57 cm. Brasilien. T. lever av
frukter, fågelägg, småfåglar m. m.
Tukthus, se Fängelse.
Tu’kumpalmen, Astroca’ryum
vulga/re, taggig palm i Guyana,
lämnar palmfett (Aouraolja,
tu-kumolja), använt i industrin.
Tuky’dides, grekisk historiker
och statsman på 400-t. f. Kr. T.,
som var av en förnäm attisk släkt,
gjorde sig ss. strateg 424 skyldig
till en försummelse och dömdes
till landsflykt. Under denna skrev
T. Peloponnesiska krigens
historia till år 411 (sv. övers. 2 bd
1831—32). T., som är en lysande
karaktärstecknare, var den förste,
som nådde fram till en pragmatisk
historieframställning (jfr
Histo-r i a sp. 777).
TuTa. 1. Guvernement i
Centrala Industriområdet, Ryssland.
Jordbruk, boskapsskötsel och
industri. 31,062 kvkm. 730,000 inv.
— 2. Huvudstad i T. 1, vid en
biflod till Oka. Stor metall- och
garveriindustri. Gevärsfabrik,
grundad omkr. 1700. 120,000 inv.
— Sedan 1500-t. berömt för sina
konstnärliga metallarbeten, spec.
utförda i niello (t ul as il ver).
Tu’le (lat. Thu’le), Pyteas’ (se
d. o.) namn på det av honom
uppnådda nordligaste landet i
Europa, trol. Norges v. kust.
Senare klassiker synas med T. ha
menat Norden i allm.
Tulenheimo [to’lenhäj-],
Ant-t i, f. 1879, finländsk jurist och
politiker, landshövding i Tavaste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
