Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turistväsen - Turkar - Turkestan - Turkfolk - Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Turkar—Turkiet
1504
stiftades 1902
Turisttrafikförbun-det, numera benämnt Svenska
trafik för bundet.
Medlemmar äro rederier, järnvägar,
hotell, banker, affärsföretag,
lokala turisttrafikföreningar m. fl.
Ekonomiskt uppbäres
verksamheten till avsevärd del direkt och
indirekt av Statens järnvägar.
Förslag har av särskilda
sakkunniga (1927) väckts om att staten
skall aktivt stödja och deltaga i
arbetet. Särskilda trafikföretag
driva även ofta i eget ekonomiskt
syfte en omfattande
turistpropaganda. Detta är t. ex. fallet med
många större rederier (i Sverige
t. ex. Svenska Amerikalinjen)
samt sedan gammalt med
järnvägarna i England och Amerika.
Turkar, i vidsträckt
bemärkelse dels benämning på samtliga
turkisk-tatariska folk, dels på
samtliga dessa utom tatarerna, i
inskränkt bemärkelse detsamma
som o s m a’ n e r, en
turkisk-tatarisk stam, som i slutet av
1200-t. grundade det turkiska
väldet i Mindre Asien (se vid.
Turkisk-tatariska folk
och Turkiet. Historia).
Utanför det turkiska riket äro
osma-nerna ännu relativt talrika i
mellersta och ö. delarna av
Balkanhalvön, spec. i Bulgarien (c:a
825,000) och i Dobrodja.
Turkesta’n, urspr. persernas
benämning på de av turkiska
nomader befolkade trakterna n. och
n.ö. om Persien, mellan Kaspiska
havet och Mongoliet. Inom T.,
som ej utgör något ur geografisk
synpunkt enhetligt område,
särskiljas två huvuddelar,
Väst-Tur-kestan och Öst-Turkestan (se
dessa ord).
Turkfolk, detsamma som
turkisk-tatariska folk.
Turkiet, T y r k i j e’ 1. Ty r
-k i j e’ D j u m h u r i j e’ t,
repu
blik i s.ö. Europa och Främre
Asien. 727,520 kvkm. 13,620,000
inv. (därav Europeiska T. 21,200
kvkm. 1,200,000 inv.) ; 18 inv. per
kvkm. — Läge och
naturbeskaffenhet. T:s europeiska del, som
omfattar ö. Trakien med
Konstan-tinopel och gränsar till Bulgarien
i n. och Grekland i v., är ett
relativt ofruktbart, backigt slättland,
som längs Svarta havet kantas av
en utlöpare av Balkanbergen,
Istrandja. Europeiska T. skiljes
genom Bosporen, Marmarasjön
och Dardanellerna (se dessa ord)
från Asiatiska T. Detta gränsar
till Kyssland (Transkaukasus)
och Persien i n.ö. och ö. samt Irak
och Syrien i s. Dess huvuddel
utgöres av Mindre Asiens halvö med
Imbros, Tenedos och Kaninöarna;
se vid. Mindre Asien. I ö.
sammanlöpa de olika rand- och
veckbergen från Mindre Asien till
ett mäktigt högfjällsområde, som
omfattar större delen av
Anne-nien och Kurdistan. -—• Klimatet
utmärkes i v. och s. Mindre Asien
av varma, torra somrar och blida,
régnrika vintrar. I det inre blir
det utpräglat kontinentalt.
Europeiska T. och n. Mindre Asien ha
mindre temperaturdifferenser och
jämnare nederbördsfördelning
mellan olika årstider. Årliga
nederbörden är i Konstantinopel
733, Angöra 236 och Adana 610
mm. Medeltemperaturen är i
Konstantinopel -f- 5°,2 för jan.,
-j- 23°,2 för aug., Diarbekr
— 0°,6 för jan., -|- 30°,8 för juli,
Adana -|- 10°,0 för jan., -j- 28°,8
för juli. — Växt- och djurvärld,
se Medelhavsländerna.
•—-Befolkning. Huvudmassan av
befolkningen utgöres av turkar (se
d. o.). Av icke-turkar finnas
numera i Asiatiska T. endast smärre
folkspillror av kurder m. fl. I
Konstantinopel finnas c:a 250,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
