Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1581
Tysk konst
1582
i Sverige gott representerade
Hermann K o d e är
verksam. Miniatyrmåleriet uttränges
vid 1400-t:s mitt av
kopparsticket och träsnittet, som
ingenstädes nått en så hög
utveckling och omfattande spridning som
i Tyskland. Den störste
kopparstickaren på 1400-t. är Martin
Schongauer. —
Renässansen. Den stora
renässansrörelsen når Tyskland dels direkt
från Italien och dels via
Nederländerna. Den gamla tyska
traditionen låter sig dock icke i ett
slag besegras, och 1500-t:s tyska
konsthistoria erbjuder den
spännande anblicken av en intensiv
brottning mellan det nya och det
hävdvunna, mellan fantasirik
gotik och regelrätt klassicism.
Renässansen blir för Tyskjands
vidkommande i första hand en
de-korationsstil. Inom arkitekturen
bibehålla sig de medeltida
fasad-och plantyperna sålunda stundom
ända fram till seklets slut. De
första vittnesbörden om att en ny
tid brutit in lämnas, som
naturligt är, av den sydtyska
arkitekturen. I fullt utbildad form
uppträder renässansen här bl. a. i det
av kurfursten Otto Heinrich på
1550-t. uppförda partiet av
slottet i Heidelberg (se ill. till d. o.),
i Tucherhaus i Nürnberg, trol.
byggt av Peter Flötner,
den ledande ornamenttecknaren
under skedet, samt i det med ett
rikt arkadsystem försedda gamla
slottet i Stuttgart. I ö. Tyskland,
framför allt i Schlesien,
sammansmälta slaviska och italienska
drag bl. a. i det ansenliga slottet
i Brieg, uppfört av Jakob
P a h r, huvudman för en även i
Sverige verksam arkitektsläkt. I
de n. och v. delarna av landet gör
sig ett starkt nederländskt
inflytande gällande. Med Cornelis
Slottet i Heidelberg. Friedrichsbau.
Floris’ stil sammanhänger
sålunda nära det av Laurens van
Steenwinkel uppförda
rådhuset i Emden (se ill. till d. o.)
och förhallen till rådhuset i
Lübeck (se ill. till d. o.). — Omkr.
1580 inträder den tyska
renässansen i ett nytt skede.
Dekorationen får nu ett mera logiskt
sammanhang med
byggnadskroppen. Ornamentiken blomstrar, och
nya ornamentstyper uppstå, t. ex.
det grotteska broskverket. I
Bayern dominerar alltjämt det
italienska inflytandet. Den tidiga
romerska barocken sätter sålunda
sin prägel på en stor grupp
byggnadsverk i München (residenset,
Mikaelskyrkan) och Augsburg
(rådhuset, uppfört av Elias
Holl, f. 1573, d. 1646). Tyskt
och italienskt sammansmälta i
Pellerhaus i Nürnberg (se ill. till
d. o.). På andra håll fortgår
utvecklingen efter en rent inhemsk
linje, vilket betyder, att
dekore-ringslusten alltmera tar överhand.
En typisk representant för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
