Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597 Tyskland (Klimat. Växt- och djurvärld. Befolkning) 1598
uppträda i två stråk, på Baltiska
lanthöjden och utmed Alperna. —
Klimat. T. faller inom
övergångs-området mellan Väst-Europas
maritima och Öst-Europas
kontinentala klimat. De v. delarna ha
under inflytande av havsvindarna
blidare vintrar och högre
årstem-peratur (8—9°) än de ö. (6—7°),
medan sommartemperaturen är
ung. lika. På grund av höjden
ö. h. är s. T. ej varmare än n.
T. men mer kontinentalt. Den
lågt belägna övre Rhendalen
bildar med angränsande områden
T:s varmaste trakt.
Nederbörden uppgår inom slättområdena
i allm. till 600—700 mm. per
år men stiger i
bergstrakterna ända till över 1,500 mm.
Medeltemperatur för jan. och juli samt
årlig nederbörd i mm.
Helgoland + 1°>5 + 15°,4 730
Hamburg — 0°,3 + 16°,9 700
Stettln — 1°,2 + 18°F1 540
Königsb. (Ost-Pr.) — 2°,7 + 17°,5 680
Breslau — 1°,6 + 18°,7 580
Berlin — 0°,7 + 18°,o 570
Dresden — 0°,2 + 18°,B 670
Broeken (Harz) ... — 4°,5 + 10°,o 1,640
Köln + 1°.» + 18°,2 680
Karlsruhe + 0° ,4 + 19°,o 730
Nürnberg — 1°,4 + 18° ,2 560
München — 2°,i + 17°,7 930
— Växtvärld. Åker och äng
uppta stora arealer, men betydande
skogar finnas dock fortfarande.
Tallen (ty. Kiefer, Föhre) är i n.
T. det förhärskande trädet.
Granen (ty. Fichte) har i n. T. sin
västgräns redan i Ost-Preussen
men förekommer i bergen i mell.
och s. T. och bildar där
mångenstädes huvudbeståndsdelen i
skogarna, spec. de högre belägna.
Silvergranen (ty. Tanne) har sin
nordgräns i mell. T. och är ett
viktigt skogsträd spec. i
Schwarz-wald, bayerska alpområdet,
Böhmerwald och Fichtelgebirge.
Cembratall och lärkträd växa
närmast under trädgränsen i
Alper
na. Ek finnes allmänt, särskilt i
Preussen. Bok har sin n.ö. gräns i
Ost-Preussen samt är allmännast
i n. och v. T.; den förekommer
oftast i rena bestånd, särskilt på
lägre nivåer. Blandade lövskogar
utmärka de lägre nivåerna i mell.
och s. T. Ljunghedar finnas
framför allt i n.v. men även
annorstädes, ss. efter östersjökusten,
torvmossar förekomma i n.v. T., i
Ost-Preussen, Bayern etc. Trädlösa
högfjäll finnas i Alperna,
Schwarzwald, Böhmerwald,
Sude-terna och Harz. — Djurvärlden
har, vad däggdjuren beträffar,
decimerats jämsides med kulturens
framsteg. Björn, varg, lodjur, älg
m. fl. tillhöra numera ej T:s
fauna. Kronhjort blir alltmer
sällsynt. Av rovdjur finnas
grävling, mård, iller, hermelin, räv,
vildkatt m. fl., av gnagare
ekorre, sisel (i Schlesien och
Sach-sen), murmeldjur (i Bayern),
bäver (vid Elbe, Saale, Mulde),
sju-sovare, hamster, hare m. fl.
Vildsvin, rådjur och gems (i Bayern)
finnas även i T. Fågelfaunan är
rätt rik, kräldjursfaunan relativt
fattig. — Befolkningen utgöres
huvudsaki. av tyskar (se d. o.).
C:a 98 % av befolkningen äro
tysktalande (93 % 1910). Bland
främmande folkelement märkas
främst slaver, ss. polacker (c:a
800,000; i Ober-Schlesien), vender
(c:a 120,000; kring övre Spree)
och masurer (c:a 150,000; i
Ost-Preussen). -— T. är näst Ryssland
Europas folkrikaste stat och
näst Belgien, Nederländerna och
Storbritannien dess tätast
befolkade stat. Tätbygder äro särskilt
områdena kring Rhen och dess
bifloder Ruhr, Main och Neckar,
vid. fristaten Sachsen och s.
Ober-Schlesien. Nordtyska låglandet
har i allm. 25—75 inv. per
kvkm. Erzgebirge, Riesengebirge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
