Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tänder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Tänder
6
För att förhindra överhettning
insprutades i äldre motorer
vatten i bränslet 1. mot kulan;
numera förses motorerna vanl. med
delvis vattenmantlad och kyld
kula, som för snabbare start ofta
är utrustad med ett av en lampa
uppvärmt tändrör. Vid starten
in-sprutas bränslet direkt mot röret,
varefter kulan småningom blir
uppvärmd. Då motorn börjar
arbeta, släckes lampan. — Betr. T. för
sprängskott se Tändhatt.
Tänder. Jämförande anat. Hos
däggdjur bildas T. embryonalt i
samband med en listformig
för-tjockning, tandlist, i
munhålans epitel längs käkkanterna.
Från tandlisten utvecklas knopp-,
senare klockformiga
emalj-organ, som omsluta den av
bindväv (mesenkym) bildade
tandpapi’llen. Celler,
odontobla’ster, på
tand-papillens yta avsöndra
tand-ben, den t i’ n, varvid
plasmautskott från dessa celler
omslutas av tandben och komma
att ligga i fina, radiärt
förlöpande dentinkanaler i
det färdigbildade tandbenet.
Resten av tandpapillen utgöres av
en blodkärls- och nervrik bindväv,
tills, med odontoblasterna
bildande t a n d p u’ 1 p a n. Emalj
organets mot tandpapillen vettande
celler, amelobla’sterna,
avsöndra samtidigt emalj i form
av vindlade, av kittsubstans
förenade prismor och till slut en
emaljen beklädande, tunn,
motståndskraftig emalj hinn a.
Emalj organets kanter växa nedåt
i form av en rotskida
samtidigt som tandpapillen förlänges.
Den tandanlaget omgivande
bindväven, tandsäcken,
innehåller benbildande celler,
osteoblas-ter, som runt denna tandanlagets
nedre del, roten (1. rötterna),
bilda benvävnad, cement.
Rotskidan försvinner utan att ha
bildat emalj. Tandanlagets övre del,
kronan, består alltså (i regel)
endast av emalj och dentin, dess
nedre del, roten, av cement och
dentin. Tandbenet omsluter en
pulpahåla, som innehåller
(tand-)pulpan, ”nerven”, och som
antingen står i vidöppen
förbindelse med tandsäcken i s. k.
rotlös a, ständigt växande T., ss.
framtänderna hos gnagare,
befarna (hörntänderna) hos svindjur
etc., 1. som i roten förtränges till
en 1. flera fina rotkanaler,
varvid T:s tillväxt begränsas. Runt
tandsäckarna bildas käkben, så
att T. komma att sitta fastkilade
i gropar, a 1 v e o’ 1 e r, i käkarna,
sedan kronan vid
tandsprickning-en genombrutit den överliggande
vävnaden. Vid övergången mellan
kronan och roten, t a n d h a 1
-sen, omslutes T. av
munslemhinnan, tandköttet. De lägre
ryggradsdjuren, hos vilka från
tandlisten ständigt nya
tandanlag bildas, varigenom äldre,
avnötta T. kontinuerligt ersättas,
kallas polyfyodo’nta. Hos
däggdjui’ bildas vanl. först en
tanduppsättning, dentitio’n,
av mjölktänder, som senare
vid tandömsningen
ersättas av permanenta T.
Djur med två dylika t an d ■
generationer sägas vara
difyodo’nta. Av de bakom
hörntänderna belägna T. föregås
endast de främsta,
kindtänderna 1. premola’rerna,
ay mjölktänder, medan de bakre,
mola’rerna 1. o xe 11 än
-derna, tillhöra det permanenta
bettet. Såväl beteckningen
kindtänder som oxeltänder användes
dock ofta på samtliga bakom
hörntänderna belägna T. T. anses
homologa med hudtänderna hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
