Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändhatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Tändkulemotor—Tändstift
16
träd, som bringas att glöda av
strömvärmet.
Tändkulemotor, se
Förbränningsmotor sp. 896
och T ä n d a p p a r a t.
Tändrör. 1. Se S t u b i n. — 2.
Se Tändapparat.
Tändspänning, se Ur 1 a d d
-ningsfenomen.
Tändstickor, trästickor 1.
vaxstaplar med en tändsats av
syrerika och lättantändliga
ämnen, som fattar eld vid rivning,
antingen mot en hård yta i allm.
(”repstickor”) 1. ock endast mot
ett plån av viss kemisk
sammansättning (”säker
hetständstickor”). Elden fortplantas till
träet med hjälp av ett lager
svavel hos repstickorna och hos
säkerhetständstickorna genom att
en liten del av stickan är
im-pregnerad med paraffin.
Föregångare till T. voro
doppelddonen (se Elddon sp. 823).
— Fosfortändstickor kommo i
handeln i början av 1830-t.
Tänd-satsen utgjordes av finfördelad
gul fosfor jämte syreavgivande
ämnen, ss. kaliumklorat, bly super
-oxid, brunsten o. d., samt lim 1.
gummi. Dessa T. voro repstickor,
mycket lättantändliga och
giftiga; deras försäljning är
numera förbjuden i många länder,
däribland Sverige. — I
seskvisul-fi’dstickorna, ”svavelstickor”, har
den giftiga gula fosforn ersatts
med fosforseskvisulfid, P4S3, med
ung. samma tillsatser som hos
säkerhetständstickorna; även dessa
T. kunna tändas mot vilken
skrovlig yta som helst. Denna typ har
dock ej fått någon användning
inom Sverige. —
Säkerhetständ-stickor äro numera vanligast.
Tändsatsen består huvudsaki. av
kaliumklorat och svavel (med
tillsatser, som äro fabrikernas
hemlighet) jämte glaspulver och
något bindemedel. De viktigaste
ingredienserna i plånet äro amorf
(röd) fosfor och antimontrisulfid
jämte någon tillsats av
glaspulver e. d. och bindemedel. Dessa
T. uppfunnos 1844 av G. E.
Pasch (se d. o.). Tillverkningen
i stor skala började 1852 vid
Jönköpings tändsticksfabrik (se d.
o.). Stickorna tillverkas av
aspvir-ke (även furuvirke har försökts),
som före världskriget huvudsaki.
importerades från Ryssland;
numera användes huvudsaki.
inhemskt virke. Trästammarna
avkapas först till kubbar, som
barkas. Därefter skäres träkubben
till strimlor av viss bredd och en
tändstickas tjocklek, s. k. fanér.
Fanéret buntas till knippor, som
i en ”hackmaskin” skäras sönder
till stickor, s. k. splint, som
genomdränkas med fosforsyra, för
att de ej skola glöda, sedan lågan
släckts. Därefter torkas splinten
och befrias från medföljande ludd,
poleras, i en roterande trumma.
Nu ordnas stickorna i parallella
rader, travas, för att kunna
”uppsättas” i andra maskiner, där
de paraffineras (vanl. till c:a 5
mm:s längd) och slutligen förses
med satsknopp. Tillverkningen
kan ske i en enda s. k. k o m
-ple’ t tmaskin, konstruerad
av A. Lagerman (se d. o.). I en
sådan maskin kunna ända till
40,000 färdiga askar tillverkas
per tim. — De flesta svenska
tändsticksfabriker äro sedan 1917
sammanslutna till Svenska
tändsticks a. b. (se d. o.).
Sveriges tillverkning av
säker-hetständstickor utgjorde 1926 c:a
37,000 ton till ett värde av över
30 mill. kr.; av övriga T.
tillverkades s. å. 5,140 ton till ett värde
av 4,8 mill. kr.
Tändstift. 1. Stålstift, som å
handeldvapen med bakladdnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
