Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulfeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
un
48
Ullhår (300 ggr förstorade).
ställning i den nordiska
mytologin, vilket bekräftas av de
talrika med U. sammansatta
ortnamnen i Sverige och Norge
(Ullevi, Ultuna, Uller åker etc.).
U:s namn synes betyda ”den
glänsande”. Han har möjl. från
början varit en skandinavisk
motsvarighet till den huvudsaki. på
kontinenten dyrkade Tyr (se d. o.).
Ull, hår av får, getter och
kameldjur. Fårullen består dels av
glatta, raka täckhår, dels av mer 1.
mindre krusiga ullhår. Oförädlade
raser ha i varma länder
uteslutande täckhår, i kalla länder även
ullhår, som utväxa till vinterpäls
men lossna på våren. Förädlade
fårraser ha övervägande 1. i torrt
klimat uteslutande ullhår, vilka
icke årligen fällas. U:s
beskaffenhet beror dock även på
klimatiska förhållanden (milt klimat
bäst), födoämnen, skötsel etc.
Merinoull, urspr. U. av
me-rinofåret, är numera benämning
på all finhårig, krusig U.
Che-v i o t u 11 kallas engelska
ullsorter med långa, grova, raka 1.
obetydligt krusiga hår. C r o s s ■
b r e d u 11 erhålles från de genom
korsning av engelska och
merino-får uppkomna fårraserna och
intar en mellanställning mellan de
föreg. Ullhåren ha form av rör,
särskilt hos merinoull beklädda
med i taktegelformig anordning
sittande ”fjäll”. Härpå beror
ul
lens egenskap att låta filta sig,
vilket särskilt är av vikt hos
U., avsedd till valkade varor.
Ullhåren sitta förenade till små
tofsar, ”staplar”, och fibrerna
klibbas samman av ullsvett,
feta, såpartade ämnen, som
avsöndras ur körtlar i huden. — U.
förekommer i handeln otvättad 1.
fårtvättad, d. v. s. fåren ha före
klippningen tvättats; fullständig
tvättning sker i fabrikerna, då
U. kan förlora upptill 70 %
av vikten. Härvid tillvaratages
stundom ullsvetten för beredning
av pottaska och lanolin. Vid
klippningen, som vanl. sker en
gång årligen (långhåriga får två
ggr, vinter- och sommarull), bör
man söka få U. i
sammanhängande fäll, vilket underlättar
sorteringen i fabrikerna. Ullens
kvalitet varierar nämligen på djurens
olika kroppsdelar. Första
klippningen, lammullen, är
mjukare och finare än äldre djurs U.
och kännetecknas av att
hårtoppen är kluven. U. från friska,
levande får kallas klippull, av
slaktade får skinn- 1.
kalkull (se d. o.). U. av sjuka 1.
självdöda djur är mindre god.
Ullhårens längd varierar mellan
10 och 300 mm., diametern
mellan 0,012 och 0,060 mm. Finheten
bestämmes på optisk väg och
anges i grader Dollond (71OlOOo eng.
tum). Alltefter längd, finhet,
mjukhet och krusighet
klassificeras U. i kamull och kardull
(se Kamgarn och
Streich-garn). Färgen är vanl. vit,
stundom svart, brun 1. rödaktig.
— Jämte fårull märkes m o
-h a i r, angoragetens 15-—25 cm.
långa, grova men mjuka och
glänsande hår, k a s h m i r,
kash-mirgetens mycket fina men ej
valkbara, vita 1. ljust gulbruna
bottenhår, alpacka, alpackans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
