Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undanskiftande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Undenäs—Underläggsbricka
68
ligare ökning av de permanenta
rådsplatserna. Av U:s skrifter
märkas Kollektivavtalet enligt
gällande svensk rätt (1912), Om
panträtt i rättigheter (1915),
Juridik och politik (1927).
Undenäs, socken i Skarab. 1.,
jämte Halna pastorat i Skara
stift. 4,065 inv.
Under, underverk, i allm.
något som är obegripligt för det
vanliga förståndet och som därför
inger förundran, i religiös
uttolkning de företeelser, vari den
fromme förnimmer Guds nåd och makt.
I äldre teologi och i den populära
uppfattningen inom olika
religioner möter en snävare bestämning
av U. ss. ett av övernaturliga
krafter 1. direkt gudomligt
ingripande förorsakat plötsligt
upphävande av naturens lagar. Den
äldre protestantismen erkände i
allm. blott de bibliska U. och
förnekade alla övriga. Den nyare
protestantiska teologin har
principiellt återupptagit en redan av
Augustinus given formulering:
ett U. sker icke mot naturen utan
mot vår kunskap om naturen.
Underarm, se
Extremiteter sp. 1331 och Muskler sp.
391.
Underart, se Systematik.
Underbefäl, befäl, tillhörande
manskapet, vid armén furir,
korpral (konstapel vid artilleriet) och
vice korpral, vid marinen
flaggkorpral och korpral
(högbåtsman). U. anställes genom
kontrakt på viss tid.
Underben, se
Extremiteter sp. 1333 och Muskler sp.
392 f. Jfr Lägg.
Underbindning, se Ligatur.
Underblomma, se N y c t a
-ginaceae.
Underdomstol, se Underrätt.
Undereute’ktisk, se
Legering sp. 357.
Underexponering, se G r ad a
-tion och Sensitometri.
Underfallshjul, se
Vattenhjul.
Underfosforsyra,
under-fosforsyrlighet, se
Fosfor sp. 392.
Undergaj, tackling, som
stöttar klyvarbommens viskertar
under- och akterifrån.
Undergraduate [-[o’nndogræ’dd-joot],-] {+[o’nndogræ’dd-
joot],+} se College.
Underground [a’nndograond]
(eng., underjordisk), underjordisk
järn- 1. spårväg.
Underhuset, se
Storbritannien sp. 38.
Underhållsfoder, se
Utfodring.
Underjorden, se Ha des 2.
Underjäsning, se Bryggeri
sp. 685.
Underjäst, se
Jästsvampar sp. 366.
Underklass och överklass,
benämningar på de betr,
förmögenhet, börd 1. bildning skilda
undre, resp, övre lagren av ett
samhälles befolkning. Uttrycken,
som tidigare använts av
Alm-quist, infördes av Quiding och
Strindberg ss. slagord och
in-flöto i klasskampsterminologin.
Underkylning, se Stelning.
Underkyrka, den nedre delen
av en dubbelkyrka, d. v. s. en
kyrka i två våningar. Dylika
uppfördes i romansk tid, oftast
som slotts- 1. klosterkyrkor.
Berömd är San Francesco i Assisi.
Underkäke, se K r a n i u m sp.
1285 och 1289.
Underlag, grundstam vid
oku-lering och ympning.
Underliv, bäckenet med dess
organ (användes mest för att
beteckna de kvinnliga könsorganen).
Underlivslidanden, detsamma
som kvinnosjukdomar.
Underläggsbricka, se S k r u v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
