Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underlöjtnant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Underofficer—Underställning
72
Underofficer, gemensam
benämning för visst lägre
krigsbefäl, vid armén fanjunkare
(styck-junkare vid artilleriet) och
sergeant, vid flottan
flaggunderofficer samt underofficer av 2:a
graden och vid kustartilleriet
underofficer av 1: a—2: a
graderna. Efter befordran från
underbefäl erhåller U. först
konstitu-torial under 2 år och därefter
fullmakt å sin befattning. U. är
skyldig att vid 50 år avgå med
pension. — Utbildning till U. vid
armén sker efter en förberedande
kurs på 7 mån. i en 2-årig
under-officersskola, där dessutom
undervisning meddelas i de i
real-skolexamen (i viss utsträckning
studentexamen) ingående
ämnena. Huvudbetyg ”med beröm
godkänd” berättigar till fortsatt
utbildning i officerselevskola för
vinnande av inträde i
krigsskolans (se d. o.) officer skurs. Även
vid marinen sker utbildning av
U. vid 2-årig underofficersskola,
som utom ovannämnd kompetens
även ger styrmanskompetens (för
elever vid flottans
däcksavdelning). Elever under 28 år, som
fyllt vissa betygsfordringar,
kunna vinna inträde vid
sjökrigsskolan och utbildas till officerare.
Underordning,
överordning, i grammatiken
beteckningar spec. för de förhållanden,
vari två satser stå till varandra,
då den ena (den underordnade)
satsen utgör bestämning till ett
led i den andra (den överordnade)
satsen. Jfr Sats sp. 165 och
Konjunktion.
Underpant, se H y p o t e k och
Panträtt sp. 1596.
Underrå, nedersta rån på en
mast, ss. fockrå, storrå och
begi-nerrå å en råseglare.
Underrätt,
underdomstol, domstol i första instans.
Undersalpetersyrlighet, se
Kväve sp. 1557.
Undersats, se
Slutledning sp. 1015.
Undersegel, detsamma som
fock och storsegel å en råseglare.
Undersilur, se O r d o v i
-c i u m.
Underslag, bjälkar, som
uppbära en plankbeläggning; vid
broar de på stöden lagda
bjälkarna, som uppbära farbanan.
Underslev (ty. Unterschleif, av
mhty. sloufen, komma att glida),
detsamma som förskingring.
Undersprång, se Vävning.
Understatssekreterare, se
Storbritannien sp. 37.
Understen, yttersta svenska
skäret i S. Kvarken. Fyrtorn.
Underströmmar, strömmar,
särskilt i havet, vilka röra sig på
djupet och aldrig nå vattenytan.
U. ha oftast en motsatt riktning
mot ytströmmarna och medföra,
att vattenytan i havet icke sänkes
genom ytströmmens
vattentransport. U. kallas i detta fall också [-kompensatio’nsström-m-]
{+kompensatio’nsström-
m+} a r. I de större randhavens
mynningssund äro U. mycket
kraftiga. Om randhavet har
saltare vatten än världshavet, gå U.
i riktning utåt detta (Gibraltar
sund, Bab al-Mandab), i motsatt
fall inåt från oceanen
(Dardanel-lerna, Öresund). I förra fallet bli
U. oftast så starka, att de
motsvara mera än de i havsbäckenet
mynnande flodernas
vattenavdunstning, varvid överskottet
kompenseras genom en ytlig
inström.
Underståthållare, se Ö v e r
-ståthållarämbetet.
Underställning, domstols 1.
annan myndighets åtgärd att
överlämna ett av densamma
fattat beslut till högre rätts 1.
myndighets prövning. Sådan U. är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
