Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Ungern
98
skapliga samlingar äro fördelade
på riksarkiv, nationalmuseum
(omfattande arkeologiska,
etnografiska och naturhistoriska
samlingar samt stort bibliotek),
museum för bildande konst och
konsthantverksmuseum, samtliga
i Budapest — Press. Inom
Budapests dagspress märkas den
konservativa Budapest Hirlap, de
liberala Pesti Naplö, Az Est och
Pester Lloyd (tyskspråkigt
storfinansorgan) samt den socialistiska
Nepszawa. — Historia, ü : s
uppkomst och expan
-sionstid (895—1526). Det
nuv. U. beboddes under forntiden
av keltiska och illyriska stammar
och ingick till större delen i de
romerska provinserna Pannonien
och Dacien. Under
folkvandrings-tiden bosatte sig bl. a. avarer,
kroater, serber och bulgarer inom
1. i närheten av nuv. U. De
öster-ifrån kommande magyarerna (jfr
Finsk-ugriska språk
sp. 31) voro ett vilt ryttarfolk,
som under ledning av Ä r p å d
(d. 907) bemäktigade sig landet
kring mell. Donau 895—96 och
lade grunden till den ungerska
staten. Genom sina härjningståg
utgjorde de ett svårt hot mot
kristenheten, tills kejsar Otto den
store satte en gräns för deras
framfart genom segern på
Lech-fältet 955. Den med fursten G é
-zas (972—97) dop 975
inträngande kristendomen segrade under
Stefan Iden helige (997—
1038) i sin västerländska form,
och därmed kom
kulturinflytandet västerifrån att dominera över
det bysantinska. Av påven
kröntes Stefan 1001 med den ännu
bevarade S :t Stefanskronan till U :s
konung. Snart började en
omfattande invandring av tyskar, vilka
grundade handelsstäder och fria
jordbrukar kolonier, samt av mu-
hammedaner och judar, vilka
med-gåvos religionsfrihet. Magyarerna
blevo därvid en allhärskande
adelsklass. Kronan var ej ärftlig,
men vanl. valdes konungafränder.
L a d i s 1 a u s I (ung. Uläszlo)
den helige (1077—95) inledde
en förnyad militär expansion,
som, fortsatt av K å 1 m å n (1095
—1116) och Béla III (1173—
96), bragte bl. a. n.v.
Balkanhalvön under ungerskt välde. 1222
måste den svage Andreas II
(1205—35) utfärda den s. k.
gyllene bullan, som begränsade
konungamakten till förmån för
en adelsförsamling och överhuvud
blev inseglet på ett feodalt
samhällsskick, i vilket ett fåtal
magnater dominerade. U. blev till
långt in i nyare tiden den
västerländska kulturens gränspost mot
ö. och hotades ständigt av
barbarinvasioner; bl. a. ödelädes det
1241—42 av tatarerna. Trots ett
storartat återuppbyggnadsarbete
under Béla IV (1235—70)
inträdde ett långvarigt
upplösningstillstånd. En reorganisation
och förstärkning av
konungamakten åvägabragtes under den
kraftfulle Karl I (1309—42) och
Ludvig den store av U.
och Polen (1342—82), båda av
det neapolitanska huset Anjou.
Från 1300-t. kastade den
annalkande turkfaran sin skugga över
U. Det skydd, som tidigare
skapats i ett antal under ungersk
överhöghet lydande banat (se d.
o.) utmed syd- och östgränserna,
hade gått förlorat. Under
sedermera tyske kejsaren Sigmund
(1387—1437) förde U. likväl en
skicklig defensiv politik. V 1 a
-d i s 1 a v III (ung. Ulåszlo I) av
U. och Polen (1440—44) ställde
sig i spetsen för ett korståg mot
turkarna men stupade i det
förödande slaget vid Varna 1444.
4. — L e x. XII. Tr. 22. 5. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
