Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungsocialism - Ungturkiska partiet - Unica - Unicum - Uniera - Unificera - Unifilär upphängning - Uniform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Ungsocialism—Uniform
112
Ungsocialism, en mot
socialdemokratin oppositionell riktning
inom den svenska arbetarrörelsen,
som bekämpar statssocialismen
och eftersträvar ett
självstyrelsesystem, där ”staten är intet,
folket allt”. I st. f. maktens
centralisering sättes
självbestämmanderätten för den enskilde,
gruppen, kommunen, länet,
nationen, vilka skola vara federativt
förbundna genom frivilliga
överenskommelser, grundade på
inbördes hjälp, solidaritet. U. påyrkar,
att arbetarklassens ekonomiska
organisationer (fackföreningar,
kooperativa sammanslutningar
m. fl.) skola övertaga
produktionen i samhällets tjänst. För att
främja sitt syfte i detta avseende
har U. samarbetat med
syndika-lismen (se d. o.). U. vill vinna
sina syften genom federalistisk,
ekonomisk klassorganisation,
kooperation, direkt aktion
(strejker, demonstrationer, massmöten
och övriga opinionsyttringar),
expropriation av
produktionsmedlen och social revolution.
— 1892 bildades en
ungsocialis-tisk klubb i Sthlm och 1897
Svenska socialistiska
ungdomsförbundet, som 1923 ombildades till
Sveriges ungsocialistiska förbund.
Dess organ är tidningen Brand (se
d. o.). Bland U: s tidigare
förkämpar märkas N. Wessel, H.
Berge-gren och I. Oljelund, bland nuv.
G. H:son Holmberg, Alb. Jensen
och C. J. Björklund. Efter en
schism 1903, då P. A. Hansson,
G. Möller m. fl. togo avstånd från
U: s extrema antimilitarism, har
U. utvecklat sig i anarkistisk
riktning med Kropotkin, Bakunin,
Proudhon, Élisée Reclus och
Qui-ding (se dessa ord) ss. lärofäder.
Förbundet upprätthåller
förbindelser med likartade
organisationer i skilda länder och är anslutet
till Internationella
antimilitaris-tiska byrån i Haag, vilken
organisation samarbetar med
Internationella arbetarassociationen (se
International sp. 1457).
Ungturkiska partiet, se T u r
-k i e t sp. 1516 ff.
U’nica, namn på en av a. b.
Tidan i Mariestad tillverkad
vulkanfiber, som användes till
res-effekter, kugghjul, rör,
isolerings-material etc.; även resväska av
sådant material.
U’nicum, se Unik.
Unie’ra (lat. uni/re, av u’nus,
en), förena. — U n i e’ r a d e, se
Österns unierade kyrkor.
Unifice’ra (av lat. u’nus, en,
och fa’cere, göra), ena,
samman-smälta till en enhet.
Unifilä’r upphängning (avlat.
u’nus, en, och fi’lum, tråd), en
kropps upphängning i en tråd;
användes vid en mängd fysiska
instrument. Jfr Vridvåg.
Unifo’rm (av lat. u’nus, en,
och fo’rma, form). 1.
Likformig. — 2. Dräkt av i detalj
fastställd typ, vanl. föreskriven av
officiell myndighet, för personer i
ämbetsutövning 1. eljest viss
verksamhet 1. för vissa tillfällen. •—
Den militära "U. infördes mera
allmänt vid den svenska
krigsmakten först mot slutet av 1600-t.
Tidigare växlade den militära
klädedräkten efter rådande
moder; vid behov anbefalldes
bärandet av vissa igenkänningstecken.
— På en fältuniform för
lanttrupper ställes numera
främst den fordran, att den skall
vara slitstark, praktisk, bekväm
och av en färg, som i möjligaste
mån skyddar bäraren mot
upptäckt i terrängen (vanl. ”fältgrå”
1. i någon brunaktig khakifärg, se
K h a k i), samt dessutom prydlig
och prisbillig. Ss. direkt skydd för
huvudet är stålhjälm allmänt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
