Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uns - Unteraargletschern - Unter den Linden - Unter-Franken - Untergrundbahn - Unter-Pfalz - Unter uns - Unterwalden - Untraverket - Ununge - Unverdorben, Otto - Unyamwezi - u. o. o. å. - u. p. a. - Up and down - Upanisjader - Upasträdet - Upernivik - Upland - Upmark - 1. Gustaf Upmark d. ä. - 2. Gustaf Upmark d. y. - Upolu - Uppassningsställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Unteraargletschern—Uppassningsställe
134
viktsenheter, dels V» skålpund
medicinalvikt = 29,69 gr., dels %
lödig mark, som guldvikt 27,67
gr., som silvervikt 26,33 gr. Om
engelskt U. se O u n c e.
Unteraargle’tschern [-[o’nnter-ar-]-] {+[o’nnter-
ar-]+} se Finsteraarhorn.
Unter den Li’nden [o’nn-], se
Berlin sp. 1357 f.
Unter-Fra’nken [o’nn-], se
Bayern sp. 1173.
Untergrundbahn [-[o’nnter-gront-],-] {+[o’nnter-
gront-],+} tysk benämning på
underjordisk järnväg.
Unter-Pfalz [o’nnter pfallts],
se P f a 1 z.
Unter uns [o’nnter onns], ty.,
oss emellan, i förtroende.
Unterwa’lden [o’nn-], en av
”urkantonerna” i mell. Schweiz,
s. om Vierwaldstättersjön. U. är
delat i halvkantonerna N i d w a 1
-den (275 kvkm., 14,000 inv.;
huvudstad Stans) och Obwalden
(493 kvkm., 18,000 inv.;
huvudstad Sarnen). Huvudsaki.
tysktalande, katolsk befolkning.
Huvudnäring boskapsskötsel.
Untraverket, kraftverk,
tillhörigt Stockholms stad, beläget i
Dalälven, c:a 25 km. från
mynningen, vid de utbyggda U n
träfallen. Den utnyttjade
vattenmängden utgör 250 kbm./sek. och
fallhöjden c:a 13,5 m.
Kraftstationen är utförd för 5 st. turbiner
å normalt 10,000 HK, av vilka 4
äro installerade. Medeleffekten är
c:a 30,000 kw. Genom en 132
km. lång ledning med 100,000
volts spänning ledes strömmen till
Stockholm. U. byggdes 1912—18
för en kostnad avc:a20 mill. kr.
Ununge, socken i Sthlms 1.,
jämte Edsbro pastorat i Uppsala
stift. 1,445 inv.
Unverdorben [o’nnferdä’rben],
Otto, f. 1806, d. 1873, tysk
farmaceut, upptäckte 1826 anilin.
Unyamwezi, landskap i
Tan-ganyikaterritoriet, s. om
Victoria-sjön, bebott av bantustammen
wanjamvesi.
u. o. o. å., förk. för utan
(tryck-)ort och årtal (i
bibliogra-fiska uppgifter).
u. p. a., se F ö r e n i n g sp. 910.
Up and down [opp ond daon],
eng., ”upp och ned”, ”än si, än så”,
växling.
Upanisja’der, del av Veda. Se
B r a’ h m a n och Indisk
litteratur sp. 1337.
U’pasträdet, Antia’ris
toxica’-ria (fam. Mora’ceae), träd i
indo-malajiska övärlden. U. har giftig
mjölksaft och lämnar ett pilgift,
vars verksamma beståndsdel är
glykosiden a n t i a r i’ n (ett
hjärtgift med digitalisverkan).
Upe’rnivik, koloni på
Grönlands västkust, på en ö på 72° 47’
n. br. Sälfångst. C:a 180 inv.
Upland, se Uppland.
Upmark. 1. Gustaf U. d. ä., f.
1844, d. 1900, konsthistoriker och
museiman, 1880 intendent och
chef för Nat. mus. U. verkade
bl. a. för konstslöjdens utveckling
samt utgav det grundläggande
arbetet Die Arcliitektur der
Renaissance in Schweden 1530—
1160 (1897—1900; sv. uppl.:
Svensk byggnadskonst 1530—
1160, 1904). — 2. Gustaf U.
d. y., f. 1875, den föreg:s son,
konsthistoriker och museiman,
intendent vid Nord. mus. 1906,
museets styresman 1913. U. har
fullföljt faderns arkitekturforskning
ar, särskilt betr, den karolinska
tiden, samt ingående studerat
svensk guldsmedskonst
(Guld-och silversmeder i Sverige 1520—
1850, 1925).
Upolu, den näst största av
Sa-moaöarna. C:a 1,500 kvkm.
Uppassningsställe, plats där
lots befinner sig för observation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
