Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppland - Upplandning - Upplands artilleriregemente - Upplands infanteriregemente - Upplandslagen - Upplands regemente - Upplappning - Upplopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
U pplandning—U pplopp
154
stora gravfält. Till vikingatidens
slut (1000-t.) höra de till ett
tusental uppgående runstenarna,
som i U. förekomma talrikare än i
något annat landskap. — Under
medeltiden är U. centrum för den
kyrkliga konsten i övre Sverige.
De äldsta stenkyrkorna äro S:t
Per och S:t Olof i Sigtuna (se d.
o.), uppförda under 1000-t:s
senare hälft, och kyrkan i Gamla
Uppsala (se d. o.), vilkas
plantyp (jfr Svensk konst sp.
371) i reducerad form upptas av
en grupp ståtliga landskyrkor,
främst Skånela, Norrsunda,
Fä-rentuna och Husby-Ärlinghundra
(se dessa ord). Gotiken gör sitt
intåg på 1200-t. med Mariakyrkan
i Sigtuna (se d. o.) och
Skoklosters (se d. o.) kyrka, vilka
samtidigt beteckna teglets begynnande
användning. Tegelarkitekturens
främsta monument är Uppsala
domkyrka (se d. o.), från vilken
ett visst inflytande kan iakttagas
på en del ståtliga landskyrkor av
tegel från omkr. 1300, främst
Tensta, Vendel och Tuna (se dessa
ord). Gråstenen bibehåller sig
likväl som det förhärskande
materialet, och teglet tas som regel i bruk
endast för de med blinderingar
or-nerade gavelröstena. Härigenom
uppstår den för U. spec.
utmärkande typ av enkla rektangulära
landskyrkor utan torn, vilken i
stort sett bibehåller sig
oförändrad genom hela den återstående
medeltiden. Under 1400-t. erhålla
kyrkorna i allm. valv, vilka förses
med målningar, och mot årh: s slut
tillför det materiella välståndet
kyrkorna dyrbara inventarier,
främst praktfulla altarskåp. —
Av medeltidens världsliga
arkitektur är föga bevarat. Alsnö hus
(se Al snö) är nästan utplånat,
och av de tornliknande fästen,
som under medeltidens slut
upp
fördes av adeln, kvarstår endast
Vik (se d. o.) i täml.
ursprungligt skick; de övriga, t. ex. på
Rydboholm och örbyhus (se dessa
ord), ha uppgått i senare
anläggningar. Av Vasatidens slott är
det palatsartade Mörby (se
Rånäs) i ruiner, Uppsala slott (se
d. o.) starkt förändrat,
Penningby, Salnecke (se dessa ord)
däremot täml. väl bevarade.
Från stormaktstiden härröra en
rad pompösa slottsanläggningar,
främst Skokloster, de av
Nikodemus Tessin d. ä. uppförda Sjö och
Salsta samt örbyhus och
Venn-garn (se dessa ord). Ett utsökt
exempel på Nikodemus Tessin
d. y:s konst utgör Steninge (se d.
o.). Rokokon och den gustavianska
stilen äro lysande företrädda av
de av Jean Erik Rehn uppförda
österby, Gimo och Väsby (se dessa
ord), empiren av Rosersberg och
Rånäs (se dessa ord).
Upplandning, se T i 11 -1 a n d
-ning.
Upplands artilleriregemente,
uppsatt 1894, benämndes t. o. m.
1904 Andra Svea
artilleriregemente. U., som var förlagt till
Uppsala, indrogs 1928.
Upplands infanteriregemente,
se Upplands regemente.
Upplandslagen, se
Landskapslagar 197 f.
Upplands regemente, I. 8,
Uppsala, bildat genom 1623
beslutad delning av Upplands
storregemente; kallades 1904—27
Upplands infanteriregemente.
Upplappning, se
Tryckpress sp. 1401.
Upplopp. 1- Enl. strafflagen
kap. 10 § 13 det förfarandet, att
en folkmängd samlas och ”störer
lugnet 1. allmänna ordningen”,
dock utan att visa uppsåt att
göra uppror (se d. o.), samt
trotsar offentlig myndighets be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
