Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur, mekanisk inrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Ur
190
Ur (av lat. ho’ra, timme), i
vidsträckt bemärkelse varje
mekanisk inrättning för tidens
mätning och regelmässiga indelning,
i inskränkt bemärkelse,
motsvarande den populära benämningen
klocka, en maskin, som medelst
ett hjulverk mäter tiden och anger
den genom visare på en urtavla.
U: s huvudbeståndsdelar äro
drivkraften (rörelseapparaten),
hjulverket (löpverket),
gånginrättningen (med regulatorn),
visar-hjulen, urtavlan (med visarna),
verkstommen och fodralet. — 1)
Drivkraften utgöres av en
långsamt nedsjunkande vikt
(lodur), en spänd, elastisk,
bandfor-mig fjäder (f j ä d e r u r),
tryckluft (pneuma’tiska U.) 1.
elektrisk ström (elektriska
U.). Då fjädern utvecklas, avtar
dess spänning och därmed
dragkraften. Denna kan utjämnas
medelst kedja och snäcka (så i
spindelur och i regel även i
krono-metrar) 1. på annat sätt. För att
förhindra fjäderns bristning
finnes i de bästa U. ett
stopp-v e r k, som hindrar fjäderns
fullständiga uppdragning. Härigenom
begränsas gångtiden till vanl. 32
tim., varigenom gången blir
jämnare. Nutida fickur ha
uppdragnings- och ställmekanism vid
bygeln (r e m o n t o a’ r, av fr.
remonter, draga upp). Det större
remontoarhjulet tjänstgör ss.
spärrhjul och är liksom
fjäderhustappen i vila efter uppdragning.
Fjäderns inre ända är fasthakad
vid tappen; den yttre är fästad
vid det cylindriska fjäderhusets
inre vägg. Omkretsen är ett tan-
Ur, Ankargång. Orons bom t. v.
dat hjul, som överför drivkraften
till löpverket. Genom dessa
anordningar går U. även under
uppdragningen. — 2) Löpverket är
väsentligt lika i alla slags U. Varje
hjuls tänder ingripa i ett mindre
hjul 1. driv med färre tänder,
vanl. på samma axel som nästa
hjul; härigenom minskas
hjulens omloppstid i hög grad, så att
t. ex. när i ett fickur fjäderhuset
gjort 1 varv, har gånghjulet gjort
4,800 varv. I varje urverk finnes
alltid ett centrumhjul,
som vrider sig runt 1 gång på 1
timme; dess förlängda tapp
uppbär minutvisaren. Genom
förmedling av två hjul med drivar
meddelas från samma tapp en tolv
gånger långsammare rörelse till
timvisaren, som är anbragt
å ett å tappen fritt sittande rör.
Sekundvisaren anbringas
på den förlängda tappen till ett
hjul, som går runt ett varv på
1 minut. — 3) Gånginrättningen
(gången; fr. échappement) står
genom gånghjulet
(steghjulet) i förbindelse med
löpverket och låter detta röra sig
med bestämd hastighet. För
gånginrättningen finnas många olika
system (efter vilka U. benämnas
spindel-, cylinder-,
anka r u r etc.), av vilka
spindelgången (en ”tillbakaf
allande” gång) numera ej tillverkas.
De ”vilande” gångarna
karaktäriseras av att gånghjulet kommer i
vila under större delen av orons
(se nedan sp. 193) svängningstid.
Ur, Cylindergång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
