Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ursprungsbevis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Ursprungsbevis—Urtjuva
226
i vilket land densamma är
fram-bragt 1. tillverkad. Saluhållande
av oriktigt märkta varor och
utländsk varas förseende med svensk
U. är straffbelagt med böter till
högst 2,000 kr. 1. vid försvårande
omständigheter fängelse i högst 6
mån. Införsel till Sverige av varor
med oriktig U. är förbjuden, och
sådan vara skall beslagtagas av
tullpersonalen och beslaget
underställas Generaltullstyrelsens
prövning.
Ursprungsbevis, av myndighet
utfärdat intyg, angivande det land
1. den landsdel, där en vara
producerats 1. förarbetats 1. varifrån
den utförts. I Sverige föreligger
skyldighet att vid import ha
vissa industrivaror, ss. skodon,
sul-och bindläder, remläder, spelkort,
köttvaror, djurfett, margarin
m. fl. försedda med stämpel, som
ådagalägger det utländska
ursprunget.
Urströmsdalar, se
Tyskland sp. 1594.
U’rsula, enl. en medeltida
legend en kristen konungadotter
från Britannien, som i sällskap
med 11,000 jungfrur gjorde en
vallfärd till Rom. På återvägen
överföllos och dödades de alla i
Köln av hunnerna. U:s och de
11,000 jungfrurnas dag är 21 okt.
Ursuli’nnor, namn på
medlemmarna i flera efter den heliga
Ursula (se d. o.) uppkallade
kvinnliga katolska kongregationer, som
särskilt ägnat sig åt ungdomens
uppfostran. Den äldsta stiftades
1535 i Brescia och erhöll 1544
påvens bekräftelse.
Ur svenska hjärtans djup,
den svenska kungssången, diktad
av K. V. A. Strandberg, tonsatt
av O. Lindblad. U. skrevs till en
akademisk fest i Lund vid Oskar
I:s trontillträde.
Urtica urens (t. v.) och dioica.
Urtarm, se
Fosterutveckling sp. 406.
Urti’ca, växtsläkte (fam.
Urti-ca’ceae), omfattande örter med
motsatta blad, små, gröna
blommor i axlika samlingar samt vanl.
brännhår (jfr Hår). U. dioi’ca,
brännässla, är högväxt, vanl.
tvåbyggare och har hjärtlika,
långspetsade blad. U. u’rens, e t
-t e r n ä s s 1 a, är lågväxt och
sam-byggare samt har ovala blad.
Allmänna på odlade ställen.
Fibrer ur brännässlans stjälk
användes förr som spånadsmaterial (jfr
Nättelduk). Unga skott av
nässlor användas som grönsaker
(”nässelkål”).
Urtica’ceae, växtfamilj (ordn.
Urtica’les). Hit höra bl. a.
Boeh-me’ria ni’vea, Urti’ca och Pi’lea
(”Moses brinnande buske”).
Urtica’les, växtordning,
tillhörande dikotyledonerna. Hit
höra fam. Mora’ceae, Ulma’ceae
(se Alm) och Ürtica’ceae.
Urtica’ria, se N ä s s el f e b er.
Jfr S e r u m sjuka.
Urtima (av negerande ur- och
fsv. time, tid), förekommande på
annan tid än den i lag föreskrivna
1. sedvanliga (jfr Lagt i ma).
Urtjuva (av negerande ur-),
göra sig U., styrka (med ed),
att man ej är tjuv. Den gamla
bestämmelsen därom kvarstår i
strafflagens
promulgationsförord-ning 1864 men saknar praktisk
betydelse.
8. — L e x. XII. Tr. 1. G. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
