Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utamaro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 Utgivningsbevis—Utilitarism 236
land (under namn av
införselbevis), då på grund av prisfall
under slutet av 1800-t.
spannmålsodlingen i ö. Tyskland
hotades av undergång, och har hittills
endast gällt spannmål. I Sverige
infördes U. för omalen råg och
omalet vete 1926 på två år. 1928
förlängdes tiden med ytterligare
tre år. Innehavaren av U. är
berättigad att inom 6 mån. från det
han anmält utförseln antingen
tullfritt införa omalen 1. malen
råg 1. d:o vete intill det i U.
angivna tullbeloppet 1., i den mån
för dessa spannmålssorter inom
förenämnda tid influtna
tullavgifter efter avdrag av 2 % därtill
lämna tillgång, hos
Generaltullstyrelsen utbekomma
motsvarande tullbelopp med avdrag av 2 %.
Utgivningsbevis, av chefen för
j u stitiedepartementet meddelat
hinderslöshetsbevis för
utgivande av viss periodisk skrift.
U., som får förvägras, endast om
sökanden förklarats ovärdig föra
annans talan, kallas vanl., ehuru
oegentligt, tillståndsbevis.
Jfr Periodisk skrift och
Tryckfrihet sp. 1392 f.
Utgjutning, gemensam
benämning på blodutådring, exsudat
och transsudat.
Ut gångs vinkel, den vinkel, en
projektils bana vid mynningen hos
ett eldvapen bildar med vågplanet.
U. sammanfaller i allm. ej med
elevationsvinkeln (se K u 1 b a
-n a) ; skillnaden benämnes a v
-vikningsvinkel (se d. o.).
Utgård, se M i d g å r d.
Ut gård, mindre, i viss mån
självständigt brukad gård,
lydande under huvudgården i ett
godskomplex. en bruksegendom o. s. v.
van Uther [fann y’ter],
Baptist a, nederländsk målare,
verksam i Sverige 1562—97. U.
var Johan III:s hovmålare och
framträder i bilderna av denne
(1572, Palazzo Reale, Siena) och
Sigismund (1576, Uffizierna) som
en förträfflig porträttmålare.
Uthållighetslöpning,
långdis-tanslöpning (se Fotlöpning).
U’tica, forntida stad i n.
Afrika, n.v. om Kartago, grundad av
fenicierna trol. redan på 1000-t.
f. Kr. U. var romerska prov.
Af-ricas första huvudstad och efter
slaget vid Thapsus 46 f. Kr. den
sista tillflyktsorten för
republikanerna under ledning av Cato
d. y., som tog sitt liv i U.
Utica [jo’tikø], stad i New
York, ö. För. Stat., vid
Eriekana-len. Stor trikåvaruindustri och
handel med ost. 100,000 inv.
U’tile duTci, lat., ”det nyttiga
förenat med det behagliga”, citat
från Horatius. U. var benämning
på ett i Sthlni 1766—95
existerande vittert ordenssällskap (jfr
Dalin sp. 1581), som
framför allt på 1780-t., då Kellgren
var dess direktör och ledande
kraft, spelade en viktig roll i
Sveriges litterära liv. U. utgav
Vit-terhets-nöjen (4 dir, 1769—81).
Utili’sm, U t i 1 i’ s t e r, se
Utilitarism.
Utilitari’sm (av lat. uti/litas,
nytta), u t i 1 i’s m, beteckning i
allm. för en uppfattning, som
lägger huvudvikten vid
nyttighets-synpunkten. Ss. filosofisk term
betecknar U. en åskådning, enl.
vilken sedlighetens uppgift är att
bereda största möjliga lycka åt
största möjliga antal individer. I
denna bet. användes ordet tidigast
av Stuart Mill (se d. o.) i
anknytning till den av Bentham (se d. o.)
använda termen utilitarian
[jotilitæ’rrion] för en person, som
strävar att förverkliga ett sådant
ideal. — I svenskt språkbruk
användes utilism i slutet av
1880-t. av Lennstrand (se d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
