Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uusi Suomi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Uusi Suomi—u. å.
274
Uusi Suomi [o’si so’å-] (”Nya
Finland”), 1919 grundad tidning
i Helsingfors, organ för finska
samlingspartiet. U. är en
avläggare av fennomanins tidigare
huvudorgan, Suometar (”Finlands
dotter”, 1847—66) och Uusi
Suometar (1869—1918).
Uv, se Berguv.
Uvakromi’ (av u’va, druva,
la-tinisering av Traube, och grek.
kro’ma, färg), färgfotografisk
metod, uppfunnen av A. Traube,
varvid med vanlig
färgfilterme-tod tre delbilder framställas.
Efter dessa göras tre filmdiapositiv,
vilka blekas med ferrocyan- och
kopparsalter, infärgas med
komplementfärgerna till negativens
filtra och sammanläggas till en
bild, som väl återgiver de
naturliga färgerna.
Uvaljhöjden, se Ryssland
sp. 1539.
Uvarovi’t, se
Granatmineral sp. 1447.
Uvered, socken i Skarab. 1.,
jämte Järpås och Häggesled
pastorat i Skara stift. 545 inv.
Uverty’r (fr. ouverture, av
ouvrir, öppna), öppningsstycke,
vanl. det inledande musikstycket
till en opera 1. operett. Den äldsta
operauvertyren inledde
Monte-verdes Orfeo och bestod av ett
orkesterstycke i två satser.
Senare omgestaltades U. i tredelad
form efter två huvudtyper. Den
ena (fransk U.) utbildades av
Lully och utgjordes i regel av en
pompös inledning, en vanl. fugerad
sats samt en repetition (vanl.
förkortad) av första satsen. Den
andra typen (italiensk U. 1. s i n
-f o n i’ a), omfattande en snabb
huvudsats (ofta fugerad), en
långsam mellansats och en
slut
sats i raskt tempo, skapades av
Scarlatti och dennes efterföljare
inom den italienska solooperan.
Bägge dessa typer tjänade endast
som en festlig inledning till
teaterstycket och upptogo vanl. icke
några tema ur detta. Senare har
däremot U. anknutits till den
sceniska handlingen, varjämte
huvudsatsen (snabbt tempo)
uppbyggts efter sonatschemat. En U.,
sammansatt av ett flertal av
styckets temata, utan att dessa
egentligen genomarbetats, kallas p o t
-pourriuvertyr och
förekommer spec. som inledning till
den komiska operan och
operetten. Konsertuvertyr
benämnes ofta ett fristående
orkesterstycke, utfört i mer 1.
mindre sträng sonatform. U.
kallas ibland även en av Wagner och
senare kompositörer använd
kortare orkesterinledning (förspel)
till en opera 1. akt, som direkt
anknyter till den dramatiska
handlingen men däremot icke till
formen anslutits till U.
Uviolglas (i anslutning till
ultraviolett), se Glas sp. 1293.
U’vula, lat., tungspenen.
Uvula’rer (jfr Uvula), ljud,
vid vilkas bildande tungspenen är
verksam, spec. det mer
individuellt 1. tillfälligt förekommande
r-ljud, som karaktäriseras av att
tungspenen försättes i dallring.
Uxma’l [och-],
seForname-rikansk kultur sp. 348.
Uzok, Uszok [o’jåk], pass i
Skogs-Karpaterna, mellan Polen
och Tjecko-Slovakiet, 889 m. ö. h.
U. spelade under världskriget en
betydande roll vid ryssarnas
försök att bryta in i Ungern.
u. å., förk. för utan årtal (i
bibliografiska uppgifter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
