Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadstena kloster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Vadstena kloster—Vadstena slott
298
Vadstena slott.
valtad fond, ur vars avkastning
pensioner utdelas till adelns
ogifta döttrar, som inskrivits i V.,
stiftsfröknar 1.
stiftsjungfrur. V. var urspr. avsett
till en uppfostrings- och
pensions-anstalt, och 1738 uppläts härtill
Vadstena slott, men av brist på
tillgångar kunde denna plan icke
förverkligas. Jfr Stift 3.
Vadstena kloster,
birgittinor-dens (se d. o.) moderkloster,
började uppföras 1368 1. 1369 på
Vadstena gård, som 1346 donerats
för ändamålet av Magnus
Eriksson. V:s första ledarinna var
Katarina Ulvsdotter (se d. o.). Det
första nunnekonventet invigdes
1384. V. erhöll redan tidigt rika
gåvor och förmåner och blev tack
vare Birgittas reliker en mycket
besökt vallfartsort. Det blev ett
kulturellt centrum under
medeltiden. Där samlades efter hand
ett ansenligt bibliotek och
utfördes översättningar av den mest
betydande utländska teologiska
litteraturen. Det i klostret förda
Dia’rium Vatzstene’nse (1344—
1545; sv. övers. 1918) innehåller
anteckningar om samtidens
märkligaste händelser. I V.
utbildades för första gången ett
enhetligt svenskt skriftspråk, som
spred sig till andra
birgittinklos-ter i Norden. Vid reformationen
indrogos V: s rika egendomar till
kronan, och 1595 beslöts V:s
formliga upphävande. Om
klosterbyggnaderna se Vadstena.
Vadstena
krigsmanshuskas-sa, offentlig fond för pensionering
av avskedat manskap, bildad 1783
genom indragning av det 1622 av
Gustav II Adolf inrättade
krigs-manshuset i Vadstena kloster
(invalidhem). Till fonden ingå
inkomster av olika slag, bl. a.
arrendeavgifter för Vadstena
krigsmanshushemman.
Vadstena slott började
uppföras 1545 efter planer av Gustav
Vasa och hans byggmästare
Joakim Bulgrin och bestod i sitt
första, starkt befästa skick av en
tvåvånings huvudbyggnad med
mittorn samt omgavs av fyra
kraftiga rundtorn, förbundna med
vallar, samt en bred vattengrav.
1575 inledde Johan III
omfattande ombyggnadsarbeten, som
leddes av Arent de Roy. Slottet
höjdes med en våning och förlängdes
åt sidorna. I övre våningen
inreddes rikssal och slottskapell.
1590 övertogs arbetsledningen av
Hans Fleming. 1605 och 1620
till-kommo de vackra gavelröstena i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
