Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaillant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
V aillant—V aksala
318
1870-t. gjort sig bemärkt som en
skarpsinnig representant för
ny-kantianismen (se d. o.) och
utgivit värdefulla Kant-kommentarer,
har i Die Philosophie des Als Ob
(1911) framställt ett ”system av
mänsklighetens teoretiska,
praktiska och religiösa fiktioner”.
Medan en hypotes är ett försök till
verklig kunskap, har enl. V. en
fiktion ej anspråk på
motsvarighet i verkligheten själv. Sådana
fiktioner som begreppet det
oändligt stora och oändligt lilla äro
dock nödvändiga hjälpmedel för
vetenskapen. Värdefulla för vårt
religiösa och sedliga liv äro
fiktioner som Gudsbegreppet och
viljans frihet, varmed vi operera,
som om de vore sanningar, fastän
vi inse deras logiska ohållbarhet.
Vaillant [vajahj], É d o u a r d,
f. 1840, d. 1915, fransk socialist.
1871 Pariskommunens
undervisningsminister och efter amnestin
1880 återkommen till Paris, blev
han snart ledare av blanquisternas
(se Blanqui)
partiorganisation, från 1898 kallad
revolutionärsocialistiska partiet, som han
utvecklade bl. a. i riktning mot
större åtskillnad mellan den
teoretiskt revolutionära politiska
rörelsen och den progressiva
fackliga. Från 1893 var V. deputerad.
Vailly [vaji’], by i dep. Aisne,
n. Frankrike, vid floden Aisne.
Se Siegfriedställningen.
Vaitupuöarna, se E 11 i
ce-ö a r n a.
Waitz [vajts], G e o r g, f. 1813,
d. 1886, tysk historiker, prof, i
Kiel 1842, i Göttingen 1849. W.
deltog i upproret i
Slesvig-Hol-stein 1848. Han gjorde
banbrytande insatser i tysk
medeltidsforskning (bl. a. Deutsche
Verfassungs-geschichte, 8 bd, 1844—78) och
bearbetade Dahlmanns
Quellen-kunde der deutschen Geschichte.
Vaja, renko.
Vajga’tj, rysk ö i N. Ishavet,
mellan fastlandet och Nova ja
Semlja. V. bebos av samojeder och
besökes av fångstexpeditioner för
jakt på pälsbärande djur och
fåglar. 3,703 kvkm.
Vaka, spec. i poesi använd
benämning på taltrasten, emedan
den sjunger ännu sent på kvällen
och redan tidigt på morgonen.
Wakamatsu. 1. Stad på
Hon-shu, Japan, s.ö. om Niigata.
Stål-och lackindustri. 50,000 inv. —
2. Hamnstad på n. Kyushu,
Japan. 38,000 inv.
Vaka’ns (fr. vacance, av lat.
vaca/re, vara tom), ledighet,
egenskapen att vara obesatt (spec. om
tjänst). — Adj.: v a k a’n t.
Vakare (av vaka i bet. flyta 1.
gunga på vågen), flytboj,
tillfälligt utlagd över vrak, vrakgods,
grund e. d.; mindre trästycke för
utmärkande av platsen för
nedsänkta fiskredskap.
Vaka sjön (jfr Vakare)
säges ett fartyg göra, som har
mjuka rörelser och tar föga vatten
över sig vid sjögång.
Wakayama, hamnstad på
Honshu, Japan, s.v. om Osaka.
Bomullshandel. 95,000 inv.
Wakefield [oe’jkfild], stad,
bildande eget grevskap, i Yorkshire
(West Riding), England, s.ö. om
Leeds. Betydande
spannmålshandel. Biskopssäte. 55,000 inv.
Vaksala. 1. Socken i Uppsala
1., pastorat i Uppsala stift. 1,555
inv. — Kyrkan är en av Upplands
äldsta, uppförd av gråsten omkr.
1100. På 1400-t. tillbyggdes
kors-armar av tegel med ornerade
gavlar. Den höga tornspiran är trol.
från 1500-t. Kyrkans vackra
altarskåp, utfört på 1400-t. i
Ant-werpen, är deponerat i Uppsala
domkyrka. — 2. Härad i Uppsala
l:s s. domsaga, omfattande sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
