Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Val ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Val—Valborg
322
pluraTvalsystem ha vissa
väljare ett större antal röster än
andra, beroende på vissa
kvalifikationer, förmögenhetsförhållanden m. m., under det att vid
lika valrätt varje röstande
har en röst. Valrätten är
antingen a’ktiv, innebärande rätt att
välja, 1. pa/ssiv, innebärande rätt
att väljas (valbarhet). Jfr
Rösträtt,
Riksdags-mannaval och
Proportionellaval.
Val, se V a 1 d j u r.
Vala (fisl. vQlva, av vglr,
stav), eg. den med trollstav
försedda; sierska, spåkvinna.
Vala’ck, vallack (eg. häst
från Valakiet), se H ä s t sp. 1157.
— Val a’ekar e, person, som
har till yrke att kastrera
hingstar. Yrket var förr föraktat och
utövades vanl. av tattare.
Valaha’ry, se B e 11 a r y.
Valais [-lä’], ty. Wallis,
kanton i s.v. Schweiz, omfattande
Penninska Alperna och Rhönes
dalgång. 5,235 kvkm. 130,000 inv.
(katoliker, därav %
fransktalande och % tysktalande). Vin- och
fruktodling, boskapsskötsel. Stor
turisttrafik med centrum i
Zer-matt. Huvudstad Sion.
Vala’ker, den rumäniska
befolkningen i Valakiet (jfr
Rumänien sp. 1441). V. (även
ku’tso-v a 1 a k e r, arom u’ner 1.
tsintsa’rer) kallas även de
rumäniska befolkningselementen i
Bulgarien (spec. på Rodope),
Jugoslavien, Albanien och Grekland
(särskilt på Pindos). — V. var
även benämning på ett av
östeuropeiska folkelement bestående
svenskt rytteri på Karl XII: s tid.
Valakiet [-ki’et], rum.
Vala-hica, en av Rumäniens (se vid.
d. o.) huvuddelar, mellan
Trans-sylvanska alperna och Donau,
delas genom floden Aluta i två land-
11. — Le X. XII. Tr. 7. 6. 28.
skap, Stora V., rum. Muntenia
(52,505 kvkm., 3,7 mill. inv.;
huvudort Bukarest) och Lilla V.,
rum. Oltenia (24,078 kvkm., 1,5
mill. inv.; huvudort Krajova).
Va’lamo, ögrupp i Ladoga,
tillhörande Viborgs 1., Pinland, med
yppig vegetation. På huvudön
Val a mo (30 kvkm.) finnes ett
stort grekisk-ortodoxt kloster.
Särskilt före världskriget en
besökt vallfartsort.
Valand, en 1886 uppförd
byggnad i Göteborg med lokaler för
konstutställningar och Göteborgs
museums rit- och målarskola
(populärt även kallad V.), vid
vilken bl. a. Carl Larsson,
Liljefors och Wilhelmson verkat ss.
lärare. Sedan 1925 äges
byggnaden av Göta Par Bricole, och
målarskolan har flyttat till
Konsthallen.
Valans spådom, se V q 1 u s p å.
Valbarhet, se Val.
Walberg, E m a n u e 1, f. 1873,
språkforskare, prof, i Lund 1910,
har främst behandlat textkritiska
problem i fornfransk filologi.
Valbo. 1. Socken i Gävleb. 1.,
pastorat i üppsala stift. Livlig
industri (bl. a. Forsbacka
järnverk) . 12,615 inv. — 2. Härad och
tingslag i Nordals, Sundals och
Valbo domsaga, Älvsb. 1.,
omfattande socknarna Lerdal,
Ränne-landa, Råggärd, Järbo, Högsäter,
Färgelanda, ödeborg, Torp och
Valbo-Ryr.
Valborg, d. 779, katolskt
helgon av angelsachsisk börd,
abbedissa i klostret Heidenheim (i
nuv. Württemberg) ;
åminnelsedag 1 maj. V. har ansetts skydda
årsväxten, trol. emedan hennes
dag sammanfaller med en äldre
vårfest. På en sådan återgå flera
riter kvällen före 1 maj,
valborgsmässoafton (se
Vårriter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
