Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valdemarsudde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Waldenström—de Valdés
328
Paul Petter Waldenström.
ment giltiga: dop, nattvard och
bikt), bannlystes de 1184 och
skingrades. Deras huvudorter
blevo från 1200-t:s början de
Cot-tiska Alpernas dalar. V :s idéer
spriddes också till Tyskland,
Böh-men och Mähren. Av inkvisitionen
förföljdes de med iver särskilt
fr. o. m. 1300-t. 1532 anslöto de
sig till den schweiziska
reformationen. Under motreformationens
tid utstodo de ånyo (intill 1690)
blodiga förföljelser. Först 1848
fingo de full religionsfrihet i
Italien. Utom i Italien, där V. (c:a
40,000) alltjämt ha sitt
huvudcentrum i alpdalarna men numera
även spritt sig till de flesta
städer, finnas V. framför allt i
Syd-och Nord-Amerika (c:a 10,000),
Frankrike och Tyskland.
Waldenström, PaulPetter,
f. 1838, d. 1917, frikyrkoledare,
lektor i Umeå 1864, i Gävle 1874
—1905. W. framträdde på 1870-t.
med en uppseendeväckande
kritik av den gängse
försonings-läran (det är enl. W. icke Gud,
som skall försonas, d. v. s.
blidkas, utan människan, som skall
försonas med Gud), vilket ledde
till en omfattande teologisk
polemik (”den stora
försoningsstri-den”) och jämte yrkandet på den
slutna (d. v. s. blott för
”troende” tillgängliga) nattvardsgången
slutligen (1878) förde till
bildandet av Svenska missionsförbundet
(se d. o.). Inom detta intog W.
en ledande ställning och blev 1904
efter en skarp lärostrid med E. J.
Ekman (se d. o.) dess ordf. 1882
tog han avsked från
prästämbetet. W. var en oförliknelig
folktalare, kännetecknad av stor
träffsäkerhet och humor. Ss.
riksdagsman i A. K. 1884—1905
gjorde han beaktade insatser
främst i försvars- och
nykter-hetsfrågorna.
v. Wa’ldersee [se], Alfred,
f. 1832, d. 1904, greve, tysk
generalfältmarskalk. W., som deltog i
Kriget 1866 och Fransk-tyska
kriget, var 1888—91
general-stabschef. Under Vilhelm II :s
första regeringsår, då W. hade
stort inflytande över kejsaren,
framträdde han som en av
Bis-marcks hätskaste motståndare.
W. ledde den internationella
militärinterventionen under
boxar-upproret i Kina 1900—01. Hans
memoarer och brev ha utgivits.
Valdès [-dä’s], Pierre, se
Valdenser.
de Valdés [-de’s], Alfonso,
d. 1532, spansk humanist, nära
förbunden med Erasmus och
under 1520-t. sekreterare hos kejsar
Karl V. V. bevistade bl. a.
riksdagarna i Worms 1521 och i
Augsburg 1530, där han
medlade mellan kejsaren, den påvlige
legaten och Melankton, och bidrog
1532 till kejsarens beviljande av
fördraget i Nürnberg (se
Reformationen sp. 915). 1527
utgav V. med anledning av ”sacco
di Roma” (se d. o.) en dialog med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
