Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - valenciennes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
V alenciennes—V alensteori
334
Valencia. Börsen (t. h.).
(se ill. till Churriguerra).
Av de medeltida stadsmurarna
kvarstå endast två mäktiga
portbyggnader. Konstmuseum, ett av
de rikaste i Spanien. Universitet
med bibliotek, bl. a. innehållande
stor inkunabelsamling;
handelshögskola. Botanisk trädgård.
Betydande siden- och glasindustri
samt export av sydfrukter och
vin (uthamn Grao). -— V., lat.
Vale’ntia, grundlädes av romarna,
trol. 136 f. Kr. Det var under
medeltiden en mellan morer och
kristna omstridd ort (jfr C i d)
och införlivades 1238 med
Arago-nien. — 4. Stad i Venezuela, nära
Valenciasjön (se
Syd-Amerika sp. 584). Viktig
handels-och industriort. Uthamn Puerto
Cabello. 37,000 inv.
Valenciennes [-laijs-jä’nn],
stad i dep. Nord, n. Frankrike, vid
Escaut (Schelde).
Stenkolsbrytning och industri. Konstmuseum.
40,000 inv. — V. är känt sedan
900-t., förenades på 1000-t. med
Hainaut och avträddes 1678 till
Frankrike. V. var förr, spec. på
1700-t., berömt för sin
tillverkning av spetsar (se d. o. sp. 1296).
Va’lens, f. 328, d. 378, romersk
kejsare, blev 364 sin broder
Va-lentinianus I:s medregent i
öst-Rom. V. försvarade sitt rike mot
östgoter och perser men
besegrades 378 vid Adrianopel, i vilket
slag han själv stupade.
Vale’ns, se Valensteori.
Vale’nselektroner, de
elektroner, som bilda den yttersta
elektronringen i en atom (se
Grundämnen sp. 24 ff. och
Kvant-teori sp. 1527 f.) och vilkas
antal bestämmer atomens valens.
WaTensjön, insjö i ö. Schweiz,
belägen invid Churfirsten.
Avflyter till Zürichsjön. 23 kvkm.
Vale’nsteori (av lat. vale’re,
gälla, vara värd), teori om
grundämnenas sätt att kemiskt binda
varandra. Varje atom har en 1.
flera angreppspunkter 1.
vale’n-s e r, som i en förening alltid måste
motsvaras av lika många valenser
från en 1. flera andra atomer. En
atom med en valens kallas e n
-värd, med två t v å v ä r d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
