Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Wallensteen—Wallerius
352
Albrecht v. Wallenstein. Kopparstick av
W. Kilian.
Karl XI: s förtroende men blev
föremål för högadelns ovilja.
Wallensteen, [-sten], se G e 1
-h a a r.
v. Wallenstein [-sjtajn],
Albrecht, f. 1583, d. 1634, hertig
av Friedland (1625), hertig
av Mecklenburg (1628),
fältherre och statsman av
tjeckisk börd. W., som urspr. var
protestant, övergick tidigt till
katolicismen och trädde i
kejserlig tjänst. Genom kreditgivning i
samband med värvning nådde han
en inflytelserik ställning hos
kejsaren och blev 1625 befälhavare
för en här, med vilken han
jämsides med Tilly bröt
protestanternas motstånd i n. Tyskland
och framträngde till Östersjön.
Under besittningstagande för egen
räkning av Mecklenburg stötte
han samman med svenskarna dels
vid belägringen av Stralsund
1628, dels genom hjälpsändning
till Polen. I det han medverkade
till planerna på upprättande av
en kejserlig maktbas vid
Öster
sjön, befäste han sin egen makt i
Nord-Tyskland på ett för både
kejsaren och protestanterna
hotfullt sätt. Han blev 1630
entledigad men togs 1632 efter de
kejserligas nederlag vid Breitenfeld
till nåder och uppsatte en ny här,
med vilken han 1632 slog tillbaka
Gustav II Adolfs angrepp vid
Alte Veste. Hans s. å. företagna
angrepp mot Sachsen
tillbaka-slogs vid Lützen. Redan
dessförinnan hade W. av omstridda
motiv inlett vitt syftande separata
fredsunderhandlingar. Ehuru i
kejserlig tjänst, synes han ha
ansett sig berättigad att som
riksfurste föra en självständig
politik, vilken förutom av egen
maktsträvan synes ha uppburits av
fredens och religionsfrihetens idé.
Kejsaren vågade icke direkt
inskrida mot W. men underblåste
misstroendet mot honom bland
hans officerare, vilket ledde till
hans mord genom en
sammansvärjning (i Eger). W. är den
siste store condottieren i
historien; hans storhet låg främst i
att organisera väldiga
krigshärar, för vilkas underhåll han
tillgrep hänsynslös utpressning.
Vallentin, Hugo, f. 1860, d.
1921, skriftställare av judisk börd,
redaktör för Söndags-Nisse 1894
-—-1901, för Puck 1901—09,
Lon-donkorrespondent till Göteborgs
Handels- och Sjöf arts-Tidning
från 1910. V. var bl. a. verksam ss.
översättare av engelsk litteratur.
Vallentuna. 1. Socken i Sthlms
L, pastorat i Uppsala stift. 1,935
inv. — 2. Härad i Sthlms l:s v.
domsaga, omfattande socknarna
Hammarby, Fresta, V. 1, Vada,
Ångarn och Össeby-Garn.
Wallerius. 1. N i 1 s W., f. 1706,
d. 1764, filosof, prof, i Uppsala
1748. W. gav bl. a. i Syste’ma
me-taphy’sicum (4 bd, 1750—52) en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
