Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Washington ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Washington
444
Washington. Capitolium,
uppfördes 1793—1827 huvudsaki.
efter ritningar av W. Thornton
och Ch. Bulfinch och utvidgades
1851—65 av T. U. Walter. Vita
huset, presidentens bostad, är en
täml. oansenlig byggnad i förnäm
klassicistisk stil, uppförd 1792—
99, senare ombyggd och utvidgad.
Vid. märkas nationalmuseet, den
ståtliga Treasury Building
(finansministeriet), Library of
Congress’ kolossalbyggnad,
Wash-ingtonmonumentet, en 170 m.
hög marmorobelisk, det 1921
uppförda Lincoln Memorial och
monumentet över John Ericsson,
avtäckt 1926. — W. har en
mängd kulturella och
vetenskapliga institutioner. Det är
bl. a. säte för fem universitet
samt för Carnegie Institution of
Washington (se Carnegie)
och Smithsonian Institution (se
d. o.), inneslutande
nationalmuseet, som ger en fullständig
överblick av nordamerikansk
naturhistoria och etnografi. Det
största biblioteket (se d. o. sp.
1452) är kongressbiblioteket,
Library of Congress; vid. märkes
Army Medical Museums bibliotek,
världens största medicinska
bibliotek. Corcoran Gallery of Art
and Museum inrymmer
huvudsaki. nordamerikansk konst. I n.v.
ligger utanför själva staden det
stora, modernt utrustade
marin-observatoriet. — Historia.
Platsen för För. Stat:s huvudstad
utsågs enl. anvisning av George
Washington, efter vilken W.
uppkallades. 1800 tog regeringen sitt
säte i W. Staden intogs 1814 av
engelska trupper och nedbrändes
delvis. Dess utveckling till nuv.
storlek går tillbaka till 1870-t.
Washington [oå’sjingtan]. 1.
George W., f. 1732, d. 1799,
För. Stat:s förste president. W.,
som tillhörde en
plantageägar-familj i Virginia, deltog i det 1754
utbrytande kolonialkriget mellan
England och Frankrike och förde
från 1757 överbefälet för
Virginias stridskrafter. W. slöt sig
relativt sent till
oavhängighets-partiet. Medlem av kongresserna
i Philadelphia 1774 och 1775, blev
W. 1775 överbefälhavare i
frihetskriget. Genom sin
organisatoriska begåvning, sin förmåga att
ingjuta förtröstan och mod samt
sin oegennytta och hängivenhet
för den gemensamma saken vann
han en enastående auktoritet.
Efter krigets slut (1783) övertog
han presidiet på konventet i
Philadelphia, som skulle ordna
författningen (1787). I dennas tillkomst
1789 hade han stor andel. S. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
