Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Washingtonpress ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Vasogen—Vasomotoriska nerver
452
Attisk amfora med svarta figurer av
Exekias. Omkr. 530 f. Kr.
avteckna sig mot röd 1. vit grund.
Ett berömt exempel på denna stil
är den s. k. Frangoisvasen (se ill.
till Krater). I Aten övergick
man till att måla grunden svart
och spara ut figurerna, vilka lyste
i lerans egen röda färg, varigenom
den s. k. rödfiguriga stilen (från
c:a 530 f. Kr.) uppstod. På vaser
från den nu följande tiden till c:a
430 f. Kr. kan man bättre än på
andra monument följa de starka
framsteg i återgivandet av
perspektivet, anatomin m. m., som
målarkonsten då gjorde (jfr ill.
till Polygnotos). Till de
främsta mästarna hörde E x e’
-k i a s, A’ m a s i s, E u f r o’ n i o s,
B r y’ g o s och D u’ r i s.
Vasbilderna, på vilka sagomotiv
förekomma jämsides med ämnen ur
vardagslivet, ge en intim inblick
Musikant och dansande. Attisk
rödfigu-rig vasbild. Omkr. 500 f. Kr.
i grekernas liv under 400-t. f. Kr.
En särskild grupp utgöra de med
bilder i olika färger målade vita
lekyterna, vilka helt voro
avsedda för gravkulten. Från slutet
av 400-t. f. Kr. går V. tillbaka i
konstnärligt avseende. Jfr Vas.
Vasoge’n, gulbrun,
tjockflytande massa, bestående av delvis
oxiderade vaselinkolväten. Användes
i medicinen som vaselin.
Vasomoto’riska nerver (av
lat. vas, kärl, och motorisk),
till autonoma nervsystemet (se
Nervsystem sp. 751) hörande
nerver. V asokonstrikto’-
Gravoffer (t. h. bilden av den avlidna).
Attisk vasmålning å vit lekyt. Senare
delen av 400-t. f. Kr.
r e r n a (av lat. constri’ngere,
hopdraga), upptäckta av C.
Bernard 1851, orsaka vid retning
förträngning av blodkärlen genom
sammandragning av de större
blodkärlens ringformade
muskulatur och kapillärernas kontraktila
celler. Dessa nerver upprätthålla
ständigt ett visst
kontraktions-tillstånd (t o’ n u s) hos
blodkärlens väggar.
Vasodilatato’-rerna (av lat. dilat a’re,
utvidga) åstadkomma vid retning
avslappning i väggarna och
därigenom utvidgning av blodkärlen. V.
kunna träda i verksamhet genom
retning både från centrala
nervsystemet och från sinnesorganen.
Blodkärlens vidd kan även ändras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
