Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedanta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525 Vedanta—Wedding-trip 526
1336 f. Inom de religiösa
föreställningar, som återspeglas i V.,
kunna tre olika skikt urskiljas. 1)
Den gamla folkreligionen, i de
bredare lagren förbunden med
allsköns demon- och trolldomstro
(varav rester i Atharvaveda), hos
Rigvedas skalder utvecklad i
estetisk och idealiserande riktning.
De förnämsta gudagestalterna i
denna äldsta tid äro
himmelsgu-darna Diaus (jfr grek. Zeus),
Mitra och Varuna, solgudar ss.
Suria och Savitar, vid. Indra och
Agni. Bland gudinnorna märkes
Usjas (morgonrodnaden).
Gudarna hyllas med rikliga offer, bl. a.
av soma. 2) Den yngre
offerreligionen och -spekulationen (jfr
B r a’ h m a n), sådan den
utvecklas framför allt i
brahma-nas (se Indisk litteratur
sp. 1337). 3) Den i V:s senare
delar, näml, i de s. k.
upanisjader-na (se Indisk litteratur
sp. 1337), utformade idealistiska
teologin och filosofin, vilken
betecknar höjdpunkten av indiskt
tänkande (se vid. B r a’ h m a n).
De två sistnämnda skikten
sammanfattas stundom under termen
brahmani’smen.
Veda’nta (sanskr., ”Vedas
slut”) kallas dels upanisjaderna,
dels ock Indiens i anslutning till
dem utvecklade, klassiska
idealistiska system, den s. k. yngre
mi-mansa. V:s största namn är
Sj ankar a (se d. o.).
Vedaspråket, v e d i s k a
språket, se Indiska
språk sp. 1333.
Wedberg, Birger, f. 1870,
jurist, författare, justitieråd 1913.
W. har bl. a. utgivit det
betydande verket Konungens högsta
domstol 1789—1809 (1922).
Vedbo (av fsv. viper, skog; eg.
skogsbornas härad), historisk
benämning på n.v. Småland, nuv.
Norra och Södra Vedbo härader.
Jfr Småland sp. 1049.
Vedbo. 1. Härad och tingslag i
Tössbo och Vedbo domsaga, Älvsb.
1., omfattande socknarna
Tisselskog, Bäcke, ödskölt, Steneby,
Laxarby, Vårvik, Torrskog,
Nösse-mark, Håbol, Dals-Ed, Töftedal,
Rölanda, Gesäter och Ärtemark
samt Bengtsfors köping. — 2. Se
NorraVedbo,
SödraVed-bo och Norra och Södra
Vedbo domsaga.
Vedborrar, Xylo’terus, ett
släkte Barkborrar,
skadeinsekter, som gnaga gångar i ved
av vanl. fällda träd. Längd c:a 3
mm. I Sverige en art i barrträds-,
en annan art i lövträdsved.
Vedby, socken i Kristianst. L,
jämte Gråmanstorp pastorat i
Lunds stift. 1,615 inv.
Ve’dda, wedda (se
Människoraser sp. 526),
kringströvande jägarfolk på Ceylon,
trol. öns äldsta
befolkningselement. Blott en del äro bosatta i
byar och driva något jordbruk,
kulturellt stå V. lågt. Vapnen äro
raka, enkla bågar. C:a 4,000
individer.
Weddell [oe’ddl], James, f.
1787, d. 1834, engelsk valfångare
(se Antarktis sp. 482 f.). —
Weddellhavet, stor bukt av
Atlanten vid Antarktis, mellan
Grahams och Coats land.
Ve’ddige, socken i Hall. 1.,
jämte Äs och Sällstorp pastorat i
Göteborgs stift. 1,695 inv.
We’ddigen, Otto, f. 1882, d.
1915, tysk kaptenlöjtnant, känd
för sin djärva torpeder ing med
U-båten ”U 9” av tre engelska
pansarkryssare sept. 1914 utanför
holländska kusten samt okt. s. å.
av en fjärde utanför Skottlands
östkust.
Wedding-trip [oe’dding tripp],
eng., bröllopsresa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
