Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedens härad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Vedens härad—Vedevåg
530
ening med Sverige under prins
Kristian August. Efter dennes
död fullföljde W. sina planer i
förbindelse med ”Selskabet for
Norges Vel” och med den nye
svenske tronföljaren, Karl Johan.
Kriget mellan Sverige och
Danmark 1813 och den norska
själv-ständighetsrörelsens fullfölj ande
under Kristian Fredriks ledning
försatte W. i en brydsam
situation, intill dess den svenska
aktionen bragte hans sak till seger. W.
invaldes i 1814 års storting, som
beslöt föreningen med Sverige,
samt blev Karl Johans främste
rådgivare vid den nya regeringens
inrättande. Han övertog själv
inom denna ledningen av
finanserna. W:s verksamhet på detta
område var mycket förtjänstfull men
ådrog honom konflikter både med
stortinget och med Karl Johan,
och han avgick 1822. 1836 utsågs
W. till ståthållare. — 2. Fritz
W., f. 1855, baron, norsk
diplomat, svensk-norsk minister i
Madrid 1S91—97, sedan 1906
norsk minister i Paris. W.
spelade ss. norska provisoriska
regeringens representant i Danmark
under unionskrisen 1905 en aktiv
roll vid förhandlingarna om prins
Karls (sedermera Håkan VII)
tronkandidatur.
Vedens härad i Borås
domsaga, Älvsb. 1., omfattar
socknarna Fristad, Borgstena, Tämta,
Vänga, Bredared och Sandhult.
Vederdöpare, se
Anabaptister.
Vedergällningsrätt (lat. jus
talio’nis, av ta’lio, vedergällning
med lika för lika), den
rättsåskåd-ning och de rättsnormer, enl.
vilka straffet för ett brott skall till
art 1. grad vara lika med den
brottsliga handlingen, vara direkt
vedergällning, t al i o’n, för denna.
Ur de primitiva samhällenas
själv
hämnd utvecklades V. småningom
och kom till tydligt uttryck i
äldre lagstiftning, särskilt i
Ham-murabis lag och i
gammalisraelitisk lagstiftning (jfr 2 Mos. 21:
23—25). I den västerländska
strafflagstiftningen har
vedergällnings- 1.
talionsprinci-p e n länge varit härskande, ehuru
modifierad därhän, att man i
straffet sett det mått av lidande,
som av samhället tillfogas den
brottslige i proportion till hans
brott. I den vetenskapliga
diskussionen om straffets syfte bygger
den s. k.
vedergällningsteorin på denna grund (se
Straffteori och P r e v en
-tionsteori).
Vederlag. 1. Något, som
er-hålles i utbyte mot något annat;
ekonomisk ersättning, betalning.
— 2. Se V a 1 v.
Vedermäle, tecken, bevis; i
äldre lagspråk benämning på sak,
som någon fråntagit en å bar
gärning anträffad brottsling ss.
bevis mot denne, t. ex. jaktredskap
från tjuvskytt.
Vederslöv, socken i Kronob. 1.,
jämte Dänningelanda (och
framdeles Tävelsås) pastorat i Växjö
stift. 975 inv.
Vede’tt (fr. vedette, urspr. av
lat. vide’re, se), i franska och
tyska (förr även i svenska)
arméerna benämning på utpost,
bestående av två 1. tre man till häst.
Vedettbåt (jfr Vedett),
mindre örlogsfartyg, avsett för
bevakningsändamål, minering och
minsvepning m. m., huvudsaki.
inomskärs.
Vedevåg, järnmanufakturverk,
sågverk, färg- och fernissfabrik,
tegelbruk m. m. i Lindesbergs
landskommun. Tillverkar bl. a.
handredskap, ss. spadar, grepar,
högafflar m. m. Bruket omtalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
