- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
587-588

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venedig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

587

Venedig

588

Venedig. Suckarnas bro.

delvis är mindervärdig och anlagd
på turister. Den berömda
vene-tianska glaskonstens traditioner
uppehållas dock alltjämt av
fabrikerna på Murano (se d. o.),
och även den textila
konstindustrin står mycket högt. — Ehuru
V: s kommersiella storhetstid för
länge sedan är förbi, är dess
handel och sjöfart betydande och åter
i uppgående; det är näst Triest
den förnämsta handelsstaden vid
Adriatiska havet. V. är även
ör-logshamn och skyddas av ett
flertal fort på öarna vid inloppet till
V. och i lagunen samt av ett fort
på fastlandet, strax n. om V: s nya
industrihamn, Porto di Marghera.
— På öar i lagunen ligga de små
städerna Murano och Chioggia (se
dessa ord). På strandvallen ligger
Lido, Italiens mest besökta och en
av Europas mondänaste badorter
med vidsträckt sandstrand vid
Adriatiska havet. -— Historia. Vid
Adriatiska havets n.v. kust bodde

i forntiden veneterna, efter vilka
landskapet Venetien uppkallats.
Då västgöterna i början av 400-t.
drogo ned i Italien, flydde en del
av dessa kustbor ut på de små
öarna i lagunerna, och här
upp-stodo olika kommuner, vilkas
centrum på 800-t. blev Rialto’,
sedermera efter invånarna kallat
Venezia. V. lydde från 400-t.
under östromerska riket, men
beroendet blev allt svagare, och
staden hade sedan 700 sin egen
styresman, doge (se d. o.). Den
nådde efter hand politisk
betydelse under strider med slaver,
magyarer och normander. Dess
ekonomiska maktställning
grundlädes 1082, då östromerska riket
öppnades för dess handel,
vilket i förening med korstågen
medförde ett kraftigt uppsving.
Genom fjärde korståget (se d. o.
sp. 1241), i vilket dogen Dandolo
var en drivande kraft, fick V. 1204
ett helt kolonivälde i ö.
Medelhavet, bl. a. Kreta samt större
delen av öarna i den grekiska
arkipelagen. Orientens handel kom
nu i stor utsträckning att ledas
över V.; denna handel jämte
hantverket (tillverkning av siden- och
linnetyger samt glas) tillförde V.
stora rikedomar, som bl. a.
användes till stadens förskönande med
ståtliga byggnader. Sedan
östromerska riket återupprättats med
Genuas hjälp, uppstod en skarp
handelskonkurrens och en rad krig
mellan V. och Genua; en
avgörande kraftmätning var det s. k.
Chioggiakriget (1378—81), som
slutade med V :s seger och inledde
dess politiska glanstid. Nu
förvärvades även stora områden i n.
Italien och Dalmatien. Strider
utkämpades också med turkarna,
varunder bl. a. Cypern förvärvades
(1489). — V:s invånarantal
beräknas under 1400-t. till omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free