Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ventilera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Ventilera—Venus
610
skin- 1. lastrum. V. äro försedda
med vridbara huvar, som inställas
efter vindriktningen, L ock med
röksugare. — 2. Fläkt (se d. o.).
Ventile’ra (av lat. ventila’re,
fläkta, av ve’ntus, vind), vädra,
lufta; dryfta (en avhandling, ett
diskussionsämne). — Subst.:
ventilatio’n.
Ventilreglering, ventil
-styrning, reglering av
arbets-mediets till- och utströmning i en
kolvmaskin medelst ventiler i
st. f. slider. Jfr Ångmaskin.
Ventilrör, urladdningsrör med
ventilverkan, avsett för
likriktning av växelström. Nu användas
mest vacuumrör (se d. o.).
Ventilverkan, se Telegrafi
sp. 908.
Ventimiglia [ mi’llja], stad i
Ligurien, n.v. Italien, vid
Rivieran, nära Frankrike. Viktig
gränsstation. Befäst hamn.
Biskopssäte. 14,000 inv. — V., lat.
A’lbum Intimi’lium, har
betydande antika byggnadsminnen.
Ventlinge, socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Ås pastorat i
Växjö stift. 490 inv.
Ventnor [ve’nntno], se Wight.
Ventöse [vaijtå’s] (fr., av lat.
ve’ntus, vind), ”stormmånad”,
franska revolutionskalenderns
sjätte månad, 19 (20, 21) febr.—
20 (21 [20], 21) mars.
VentraT (av lat. ve’nter, buk),
se Symmetri.
Ventri’kel (lat. ventri’culus,
eg. liten mage). 1. Se Mage. -—
2. Hjärtats kammare (se
Hjärta sp. 824). — 3. Se Hjärna
sp. 806.
Ventspils, se W i n d a u.
Venturi [-to’ri], A d o 1 f o, f.
1856, italiensk konsthistoriker och
museiman, prof, i Rom 1899, har
från 1901 utgivit den stora, ännu
ej avslutade italienska
konsthistorien Storia dell’ arte italiana.
Ventu’rimätare, instrument för
mätning av den hastighet, med
vilken en vätska 1. gas strömmar
genom ett rör. V. består av en
förträngning i röret samt en
känslig manometer, som anger
skillnaden mellan trycket i själva
förträngningen och strax framför
denna. Strömningshastigheten är
större och trycket därför lägre i
förträngningen än i röret för
övrigt. — V. har uppkallats efter G.
B. Venturi, f. 1746, d. 1822,
prof, i fysik i Pavia.
Wentworth [oe’nntoath], se
Strafford.
Ve’nus, urspr. en romersk
växt-lighetsgudinna, senare
identifierad med grekernas Afrodite (se
d. o.).—Venus ur a’nia (lat.,
den himmelska Venus),
benämning pä Venus ss. den rena
kärlekens gudinna; beteckning för
översinnlig, ideell kärlek. —
Venus vulgi’vaga (lat., den
bland hopen strövande Venus),
benämning på Venus ss. den sinnliga
kärlekens gudinna; beteckning för
den på all idealitet blottade
erotiska driften.
Ve’nus, alkemisternas
benämning på koppar.
Ve’nus (astronomiskt tecken
2 ), den andra (från solen
räknat) av planeterna i vårt
solsystem. V:s diameter utgör 12,300
km.; planeten är alltså obetydligt
mindre än jorden. Massan
uppskattas till 1/408 ooo av solens och
tätheten till 5,05. Medelavståndet
från solen är 108 mill. km.
(ex-centriciteten = 0,007) och
(side-riska) omloppstiden 225 dygn.
Bland alla planeterna den, som
kan komma jorden närmast, är
V. i allmänhet det mest strålande
himmelsobjektet näst solen och
månen. Den kan i vissa
ställningar ses med obeväpnat öga vid
dagsljus. Dess största
vinkelav
20. — Le x. XII. Tr. 17. 8. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
