Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verhne Udinsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
V erk—V erkstadsf artyg
632
Verk, gammalt tågvirke,
utkammat över grova järnhäcklor
samt spunnet till längder med 15
å 20 mm. diam. Användes till drev.
Verkan, fysisk storhet, vars
dimension är energi X tid. Då
Plancks konstant (se
Kvant-teori) är en storhet av detta
slag, benämnes den ofta v e r k
-ningskvantum. — Minsta
verkans lag (M a u p e r
-tuis’ princip) säger, att den
rörelse, ett mekaniskt system
verkligen utför mellan två olika
lägen under vissa betingelser, är
den, vid vilken tidsintegralen av
kinetiska energin är minimum.
Härvid skola begynnelse- och
slutlägena samt totala energin
hållas konstanta. Som minsta
verkans lag betecknas även den efter
W. R. Hamilton uppkallade
principen: tidsintegralen av
skillnaden mellan kinetisk och potentiell
energi är minimum, om
begynnelse- och sluttidpunkt hållas
konstanta.
Verkan och mot verkan,
Lagen om V., se
Reaktions-principen.
Werkbund, Deutscher W.
[då’jtsjer vä’rkbont], tysk
sammanslutning av konstnärer och
konsthantverkare samt
handels-och industriidkare, bildad 1907 i
München. W:s syfte är att
förädla den tyska industrins produkter
i fråga om ändamålsenligt och
estetiskt tilltalande utförande.
Det har fört en energisk
propaganda, bl. a. genom utställningar,
och har starkt påverkat den tyska
konstindustrins utveckling.
Verkebäck, lastageplats i
Gladhammars skn, Kalmar 1., vid en
vik av Östersjön. Vid V. ligger
Gunnebo (se d. o. 1) bruk. Station
vid
Norsholm—Västervik—Hults-freds järnvägar.
Verklighet. Hos Aristoteles
och den från honom utgångna
skolastiska filosofin i medeltiden
och nyare tid får begreppet V. 1.
aktualitet närmast sin
innebörd ss. motsatsbegrepp till
möjlighet 1. potentialitet, och
denna synpunkt accentueras även
av den av aristotelisk åskådning
starkt påverkade Chr. v. Wolff. Ä.
andra sidan möter ock V. ss.
motsatsbegrepp i absolut mening till
vad som är ett rent sken, t. ex. en
dröm 1. hallucination, i relativ
till vad som blott är givet ss.
företeelse för vårt medvetande 1.
fenomen (se d. o.) och ur denna
synpunkt äger en lägre grad av V.
än det bakomliggande väsendet.
Jfr Realitet.
Verkmått, se Fot.
Verkningsgrad, det i procent
uttryckta, omvända förhållandet
mellan den energimängd, som för
utförandet av en viss
arbetsprocess tillföres en energiöverförande
maskin 1. apparat, och den
nyttiggjorda energimängd, den avger.
Verkningskvautum, se
Verkan.
Verkningsradie, det största
avstånd mellan två molekyler, vid
vilket de mellan dem verkande
krafterna äro märkbara. En
molekyl påverkar alltså en annan, om
den senare befinner sig inom den
förras verkningssfär, en
sfär med molekylen till
medelpunkt och V. till radie.
Verksam öppning, se O b j e k
-tiv sp. 1206.
Verkstad, arbetslokal för slöjd
och olika slag av hantverk samt
framför allt för tillverkning,
reparation 1. sammansättning av
maskiner, maskindelar o. d.,
mekanisk V.
Verkstadsfartyg, trängfartyg,
inrättat som verkstad för snabb
reparation av övervattenshaverier,
för svetsningar o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
