Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veronika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
V ers—V ersailles
648
Versailles. 1. Slottet. 2. F. d.
stallbyggnader. 3. Katedralen S:t Louis. 4.
Notre-Dame. 5. Bollhuset (revolutionsmuseum).
6. Grand Trianon. 7. Petit Trianon.
a. Pièce d’eau des Suisses. b.
Orangeriet. c. Bassin de Neptune. d. Bassin de
Latone. e. Bassin du Miroir. f. Bassin
d’Äpollon. g. Bosquet de la Colonnade.
skildring. — V. är en av
ungrenässansens största skulptörer. Med
en livfull realism förenar han en
klassisk skönhetskänsla, som
förebådar högrenässansen. Även som
målare var han i detta avseende
av betydelse, ej minst som lärare
till Lionardo.
Vers (lat. ve’rsus, eg.
vändning). 1. Se Metrik sp. 1568 f.
— 2. Liten avdelning av ett
kapitel i Bibeln.
Ver sa’crum, lat., helgad vår.
Hos de fornitaliska folken
förekom ett bruk att i enl. med
ett löfte till gudarna offra allt
liv, som alstrades under en viss
vår, en s. k. V. Detta synes ha
inneburit förstlingsoffer ur
djur-och växtriket samt även, att under
en V. födda barn, när de vuxit
upp, måste utvandra och grunda
nya hem.
Versailles [-sa’j], huvudstad i
dep. Seine-et-Oise, Frankrike, 18
km. s.v. om Paris (se karta till
d. o. sp. 1639—40).
Biskopssäte. Artilleriskola. Bibliotek.
70,000 inv. — V. anlades i
samband med slottet och bär
alltjämt i huvudsak prägeln av ett
komplement till detta. Från den
vidsträckta Place d’Armes
framför slottskomplexet utstråla tre
väldiga, alléplanterade avenyer.
Låga, förnäma adelspalats från
1600- och 1700-t. ha i stort
antal bevarats i de centrala
delarna. Bland kyrkorna märkas
Notre-Dame, byggd av Jules
Har-douin-Mansart 1684—86, och
katedralen S:t Louis, uppförd 1743
—54. — Versailles’ slott,
numera nationalmuseum, upptar
tills, med slottsparken ett väldigt
område v. om staden. Slottets
ursprung var ett litet, för Ludvig
XIII av Philibert le Roy 1631—34
uppfört jaktslott, vars
sandstens-ornerade tegelfasader alltjämt äro
bibehållna kring gården Court de
Marbre i stadsfasadens mittparti.
Sedan Ludvig XIV beslutat att
till V. förlägga sitt huvudresidens,
fick Le Vau 1668 till uppgift att
utvidga slottet. Efter hans planer
uppfördes mittpartiet med
framspringande flyglar. 1676 övertogs
byggnadsledningen av Jules
Har-douin-Mansart, som i anslutning
till Le Vaus stil bl. a. uppförde
den långa s. flygeln, efter vars
fullbordande 1682 konungen och
hovet inflyttade. 1684—89
uppfördes n. flygeln. Som helhet
imponerar slottet mest genom sina
proportioner (längden c:a 425
m.). Åt stadssidan splittras
intrycket genom nyklassicistiska
tillbyggnader, utförda under
Ludvig XVI av Gabriel, samt av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
