Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Versailles ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
V er saler—W ersäll
652
Versailles. Bosquet de la Colonnade i
slottsträdgården.
matta (Tapis vert) och. fortsatt av
en 1,560 m. lång kanal. Närmast
slottet grupperade han en
mångfald boskéer, rikt smyckade med
vattenkonster och skulpturer, vid
vilkas utförande han biträddes av
praktiskt taget alla de förnämsta
konstnärerna i Frankrike. S. om
slottsterrassen nedanför det av
Hardouin-Mansart 1684—86
anlagda ståtliga orangeriet grävdes
den 682 m. långa och 234 m. breda
Pièce d’eau des Suisses, på n.
sidan motsvarad av Bassin de
Nep-tune. Även i längdperspektivet
in-lades bassänger, ss. Bassin de
La-tone och Bassin d’Apollon (se ill.
till Trädgårdskonst sp.
1424). I huvudsak slutfördes
trädgården under 1680-t. Till
slottsträdgården ansluta sig de av
särskilda parker omgivna lustslotten
Grand och Petit Trianon (se
Trianon). — Slottet förblev
kungligt residens till franska
revolutionen (se d. o.), då det blev
säte för États généraux. Det
råka
de småningom i förfall, och
inventarierna skingrades i stor
utsträckning. Det öppnades som
nationalmuseum 1837. Under de
senaste årtiondena har ett
metodiskt restaureringsarbete pågått.
Under Paris belägring 1870—71
var V. tyska arméns högkvarter,
och där utropades Vilhelm I av
Preussen till tysk kejsare. Om
frederna i V. 1783 och 1919 se
resp.
Nord-AmerikasFör-e n t a Stater sp. 937 och
Världskriget. Om V. ss.
säte för franska
nationalförsamlingen se Frankrike sp.
488.
Versa’Ier (ty. Versalien),
boktryckeriterm för de stora
bokstäverna (majusklerna). Se S t i 1 sp.
1581. Benämningen härleder sig
av att V. urspr. använts i dikter i
början av varje versrad.
Versbindning, detsamma som
enjambement.
Verse’rad (fr. versé, av lat.
versa’ri, röra sig, umgås), belevad,
världsvan.
Versfot, Versfyllnad, se
Metrik sp. 1568.
Versifie’ra (av lat. ve’rsus,
vers, och fa’cere, göra), avfatta på
vers, bringa i versform. — Subst.:
versifikatio’n.
Versio’n (fr. version, av lat.
ve’rtere, vända), avfattning,
framställning; tolkning.
Ve’rsio vulga’ta, se V u 1 g a t a
och Bibel sp. 1436.
Versjo’k, rysk längdenhet =
44,5 mm.
Verslära, Versmått,
Versschema, se Metrik.
Versta’, v e r s t, rysk
längdenhet = 1,067 m.
Versu’r (av lat. versu’ra,
vändning), kassautdrag, spec. i fråga
om bankräkenskaper.
Wersäll, Claes, f. 1848, d.
1919, ämbetsman. W., som blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
