Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestaler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Western electric company—Westfalen
664
ciologin har W. gjort
betydelsefulla insatser främst med The
history of human marriage
(1891; Det menskliga
äktenskapets historia, 1892—93; ny uppl.
1926) och det på mångåriga
primärstudier grundade Ritual and
belief in Morocco (2 bd, 1925).
I The origin and development of
the moral ideas (2 bd, 1906—08)
har W. givit en framställning av
de sedliga begreppens tillblivelse
och utveckling. 1927 utgav W.
Minnen ur mitt liv.
Western electric company
[oe’sston ile’kktrik ko’mmponi],
nordamerikanskt bolag, grundat
1877. W., vars säte är i New York,
är ensamleverantör av all
materiel för Bellsystemets
telefonanläggningar i För. Stat, och
äger i Chicago och Kearny, New
Jersey, fabriker för tillverkning
av telefonmaterial och kablar.
Sammanlagd anställd personal
c:a 30,000. W. är även till hälften
delägare i Bell telephone
labora-tories med en fast stab av 4,000
anställda, vilka utföra
forskningsarbete inom det
elektriska kommunikationsväsendets hela
område. — W: s europeiska
affärer handhavas av Electrical
re-search products incorporation och
International standard electric
Corporation of London and Paris
jämte anslutna dotterbolag i
10 europeiska länder, däribland
Norge. W. har bl. a. i Oslo och
Köpenhamn anlagt automatiska
telefonstationer enl. ett
maskindrivet system.
Långdistanstelefon-kabeln mellan Sthlm och Göteborg
är utförd av W., liksom även ett
flertal större europeiska
rundradiostationer. Andra av bolagets
specialiteter äro apparater för
högfrekvent telefoni och telegrafi,
jättehögtalare samt
trafikkon-trollanläggningar för järnvägar.
Western India States [oe’sston
i’nndio stejts], se Västra
Indiens stater.
We’sterwald [-vallt], platå
inom Rhenska skifferbergen, ö. on?
Rhen, mellan Lahn och Sieg. Övei
platån höja sig enstaka
basalt-berg (det högsta 657 m. ö. h.).
Koppar- och järngruvor. I n.v.
ligger Siebengebirge (se d. o.).
Ve’sterålen, annan form för
Vester aalen.
We’stfalen, provins i Preussen,
mellan Nederländerna i v.,
Hannover i n., Schaumburg-Lippe, Lippe,
Braunschweig, Hessen-Nassau och
Waldeck i ö. Rhenprovinsen i s.v.
20,209 kvkm. 4,8 mill. inv. W.
uppfylles till stor del av
bergområden, ss. Wesergebirge med
Teutoburgerwald i n., Eggegebirge
i ö., Sauerland och Rothaargebirge
i s., vilka mot n.v. övergå i ett
i allm. fruktbart lågland,
Müns-terland. Huvudfloder äro Ruhr,
Lippe, Ems och Weser. W., som
omfattar en del av Ruhrområdet,
har stor brytning av stenkol
samt järn-, zink- och kopparmalm
m. m. och hör till Tysklands
förnämsta industriregioner.
Högtstående jordbruk och
boskapsskötsel. Huvudstad Münster. —
Historia. W. var urspr. benämning på
v. delen av stamhertigdömet
Sach-sen (se d. o. 1), vars ö. del kallades
Ostfalen, och senare på en del
därav, vilken ss. hertigdöme
tillhörde ärkestiftet Köln och 1803
tilldelades Hessen-Darmstadt. —
Den 1500 bildade
Westfaliska kretsen av
Tysk-ro-merska riket omfattade
huvudsaki. det gamla W. jämte nord
ligaste delen av tyska
Rhenlän-derna. — Av ett antal stater och
områden, till största delen s. och
ö. om det gamla W., bildade
Napoleon I 1807 konungadömet
W. ss. ett lydland inom Rhenför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
