Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfaliska freden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
V estf j ord—Westinghouse
668
skränkningen, att de ej fingo
uppträda fientligt mot kejsaren, riket
och freden. Genom W. fingo de
större territorialfurstarna, främst
de brandenburgska och bayerska,
samt icke minst de utländska
be-sittningshavarna, Frankrike och
Sverige, en ledande ställning i
Tyskland. De senares position
stärktes särskilt därigenom, att
de åtogo sig garanti för den
genom W. skapade ordningen, vilken
var ämnad att vara definitiv men
i territoriellt hänseende blev
föremål för ständiga rubbningar
genom Frankrikes och de tyska
furstarnas fortsatta förvärvspolitik.
Ve’stfjord [-fjor], fjord på
Norges västkust, mellan Lofoten
och Hinnöen i n. samt Salten i s.ö.,
mot n.ö. övergående i Ofotfjord.
Längd 160 km., största bredd 90
km. Stort torskfiske.
Ve’stfold [-fåll], Norges minsta
landsfylke, före 1919 kallat
Jarls-berg og Larvik amt. V. omfattar
det starkt sönderskurna
kustlandet mellan Oslo- och
Langesunds-fjordarna. Boskapsskötsel och
trädgårdsodling, skogsbruk, fiske
och industri. Städer Tönsberg,
Larvik, Horten, Sandefjord och
Holmestrand. 2,336 kvkm. 130,000
inv. — Om V :s äldsta historia se
Norge sp. 1003.
Westgate [oe’sstgot], se T h a
-n e t.
Westgren, Arne, f. 1889,
fysiker och kemist, prof, i kemi vid
Stockholms högskola 1927, har
undersökt brownska
molekylar-rörelsen hos kolloidala partiklar
samt på röntgenanalytisk väg
undersökt kristallstrukturen bl. a.
hos järn och vissa legeringar.
West Hain [oe’sst hæmm],
stad, bildande eget grevskap, i
grevsk. Essex, s.ö. England. W. är
Londons största förstad, belägen
ö. därom, n. om Thames. Stora
skeppsdockor och fabriker. 320,000
inv., huvudsaki. industriarbetare.
West Hartlepool [oe’sst [-ha’tl-pol],-] {+ha’tl-
pol],+} stad, bildande eget grevskap,
i grevsk. Durham, n.ö. England,
vid Nordsjön. Betydande sjöfart.
Skeppsvarv och järnverk. Svensk
sjömanskyrka. 70,000 inv.
Vestibu’1 (lat. vesti’bulum), i
det romerska huset passagen
mellan ytterporten och atrium;
numera monumental förstuga.
Vestibula’rapparaten (av lat.
vesti’bulum, förgård), utriculus,
sacculus och båggångarna i
inner-örat (se Statiska organ).
Vesti’gia te’rrent, lat.,
”spåren förskräcka”, citat från
Hora-tius. Uttrycket syftar på fabeln
om räven, som ej lät lura sig in
i lejonets kula; han såg nämligen,
att samtliga spår av andra djur
ledde in i kulan men inga ut igen.
Westin. 1. Fredrik W., f.
1782, d. 1862, målare, prof, vid
Konstakademin 1815, dess
direktör 1828—40, hovintendent 1843.
W., som erhållit en strängt
klassicistisk utbildning, blev Karl
Jo-hanstidens officielle målare. Hans
livlösa och torra altartavlor (bl. a.
i Jakobs kyrka, Sthlm, 1828)
skattades synnerl. högt av samtiden,
och konstkritiken jämförde honom
gärna med Rafael. Bäst är han i
sina porträtt (se ill. till A d 1 e r
-sparre, Bernadotte och
Desideria). — 2. Jakob W.,
f. 1810, d. 1880, halvbrors son till
W. 1, garvare, kommunalman i
Sthlm, donator. W. skänkte 1877
till Uppsala universitetsbibliotek
sin stora handskrifts- och
boksamling. På grundval av W: s
testamente konstituerades 1889
Humanistiska vetenskapssamfundet (se
d. o.) i Uppsala.
Westinghouse [oe’sstinghaos],
George, f. 1846, d. 1914,
nordamerikansk uppfinnare och
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
