Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widsid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Widsid—Wiedemann
726
1844, fransk musiker, 1870
organist i kyrkan Saint-Sulpice i
Paris. W. är vida berömd som
orgelspelare samt har skrivit ett
flertal orgelkompositioner
(dessutom orkesterverk, operor m. m.).
Widsid, se Engelsk
litteratur sp. 1039.
Vidskepelse (trol. av prep. vid
och skipa i bet. föranstalta,
företaga vissa handlingar 1.
ceremonier ), tro på sådana övernaturliga
1. mystiska orsakssammanhang
och företeelser, vilka falla
utanför den erkända religionens 1.
allmänna uppfattningens råmärken,
särskilt utövning av och tro pä
magiska konster och ceremonier.
Väsentl. likbetydande med V. är
det yngre ordet övertro.
Vidskriven. En cirkel är V.
till en triangel, om den tangerar
en sida och de båda andras
förlängningar.
Wi’dukind. 1. Ledare för
sach-sarnas kamp mot Karl den store,
flydde, sedan han flera gånger
besegrats, till Danmark men
underkastade sig och antog dopet 785.
— 2. Tysk krönikör under 900-t.,
munk i klostret Korvey, skrev
Res ge’stae saxo’nicae (fullbordad
kort efter 973), en huvudkälla för
tyske konungen Henrik I: s och
hans son Otto I:s historia.
Vidöstern, insjö i Småland, s.
om Värnamo, genomfluten av
Lagan. 49 kvkm. — Jfr S j ö
-och myrmalm.
Viebig [fi’bi§], C lar a, f.
1860, tysk författarinna, gift
Cohn. V. skrev till en början
romaner med motiv från sin
hembygd Eifel (Das Weiberdorf, 1900,
m. fl.). Senare har hon främst
författat tendentiösa
storstadsroma-ner (bl. a. Das tägliche Brot,
1900; Vårt dagliga bröd, 1905).
Viebäck, en diakonissanstalten
å Ersta i Sthlm tillhörig egendom
i Almesåkra, sedan 1907 plats för
den allmänna
uppfostringsanstalten för minderåriga kvinnliga
förbrytare (se T
vångsupp-fostran). F. n. bedrives enl.
avtal med staten denna
verksamhet å tre skyddshem. Ett fjärde
skyddshem, Mossebo, är avsett
(enl. barnavårdslagen) för
van-artade flickor och mottager
sådana i en högre åldersgrupp
(fyllda 15 år) än skyddshem i allm.
Wiechert [vi’3ert], J oh ann
Emil, f. 1861, tysk fysiker, prof,
i geofysik i Göttingen 1898, har
konstruerat seismografer (se d. o.)
och utfört en direkt mätning av
katodstrålars hastighet.
Wied [vit], tysk furstlig släkt,
som innehade ett 1806
mediatise-rat grevskap W. n. om Koblenz.
Jfr Albanien sp. 228.
Wied [vid], Gustav, f.
1858, d. 1914, dansk författare.
W: s diktning, som har sin rot i
1880-t:s radikalism, omfattar
främst en rad
drastiskt-humoris-tiska småstadsskildringar (bl. a.
Livsens Ondskab, 1899, Knagsted,
1902) och kvickt satiriska
skådespel, ss. Erotik (1S96; uppf. i
Sthlm 1900) och de fyra
”satyr-spelen” Adel, Gejstlighed, Borger
og Bonde (1897; det första, En
minnesfest, uppf. i Sthlm 1912).
Hans disharmoniska
författarpersonlighet rymmer på en gång en
robust cyniker och en vek
melan-koliker.
Wiedemann [vi’de-]. 1.
Ferdinand Johann W., f. 1805,
d. 18S7, estländsk språkforskare,
utgav värdefulla lexikaliska och
grammatiska arbeten över
livis-kan, estniskan samt flera andra
finsk-ugriska språk. — 2.
Gustav W., f. 1826, d. 1899, tysk
fysiker, prof, i Basel 1854, i
Braunschweig 1863, i Karlsruhe
1866, i Leipzig 1871, utförde ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
