Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Wien
742
Wien. Slottet Schönbrunn. I bakgrunden Glorietten.
(Heuriger) avsmakas under
traditionella former, längre upp utmed
Donau Kobenzl, Leopoldsberg,
Kahlenberg och Hermannskogel
(542 m. ö. h.). I v. ligger den stora
f. d. kejserliga jaktparken,
Lain-zer Tiergarten, och i s. W: s
största kyrkogård, Zentralfriedhof,
där bl. a. kompositörerna Gluck,
Beethoven, Schubert, Lanner, J.
Strauss d. ä. och Brahms vila.
— W. är säte för romersk-katolsk
ärkebiskop, gammal-katolsk
biskop samt luthersk och reformert
superintendent. Betr,
undervisningsväsen, vetenskapliga och
kulturella institutioner se
Österrike. — Förvaltning. W. är
indelat i 21 Bezirke (kretsar 1.
stadsdelar) och styres av ett
Ge-meinderat (kommunalråd). Dettas
utskott, der Stadtsenat, är
sammansatt av borgmästare och minst
9 (f. n. 12) andra led. Den
verkställande myndigheten utövas av
magistraten. — Industri och
handel. W. utgör Österrikes
förnämsta industriområde med
omfattande tillverkning av maskiner,
metall- och lädervaror, möbler och
kemikalier m. m.
Konfektionsin-dustrin och konsthantverket äro
av gammalt betydande. Genom
sitt läge vid korsningen mellan
handelsvägarna från Väst-Europa
till Orienten och från
Nord-Tysk-land till Adriatiska havet har W.
utvecklats till ett av Europas
viktigaste handels- och trafikcentra
med särskilt en omfattande
tran-sitohandel. Sedan 1921 hållas
årligen i W. två handelsmässor.
Donau (se d. o. sp. 453) är vid
W. kanaliserad. —
Kommunikationer. I W. leda 6 broar över
Donau, 19 över Donaukanalen och
33 över Wienfloden. Utom av
spårvägar, omnibuslinjer och
lokalbanor genomlöpes W. av den 28
km. långa, sedan 1925
elektrifierade Stadtbahn, som delvis är
underjordisk, delvis går över
viadukter. Från W: s sex bangårdar utgå
järnvägslinjer till bl. a. Berlin,
Nürnberg, München, Zürich,
Triest, Budapest och Warszawa
(jfr Österrike.
Kommunikationer) . W. har flyglinjer till bl. a.
München, Berlin, Prag, Warszawa,
Gleiwitz, Budapest, Venedig och
Rom. — Historia. W. hade urspr.
keltisk bebyggelse och var på
romersk tid ett befäst läger
(Vindobo’na). Det omtalas som
stad första gången 1137. Vid
1100-t:s mitt började en
blomst-ringstid för W. Det blev då
residens för huset Babenberg, som
smyckade staden med ett flertal
byggnadsverk. Den i korstågens
spår uppblomstrande
Orienthan-deln medförde ett ekonomiskt
uppsving för W. 1278 blev W. den
habsburgska dynastins säte och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
