Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vierzehnheiligen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
v. Wiesner—Vifolka härad
752
bd, 1833—49), en starkt
personlig framställning av den svenska
litteraturhistorien, och
Delagar-dieska arkivet (se d. o.). — 2.
Harald W., f. 1835, d. 1906,
den föreg:s son, biblioteksman,
skriftställare, bibliotekarie vid
Kungl. Bibi. 1877—1900. W., som
1857—65 redigerade Svenskt
Biografiskt Lexikon (Ny följd) och
1866—79 Ny illustrerad tidning,
var flitigt verksam som biografisk
porträttör (ett urval i Ur vår
samtid, 1880). Han var från
sällskapet Iduns (se d. o.) stiftande
1862 till sin död dess sekreterare
och var där högt skattad som
sällskapsmänniska och spirituell
talare. —3. Sigfrid W., f. 1843, d.
1910, den föreg:s broder,
ämbetsman, nykterhetsivrare,
generaldirektör i Fångvårdsstyrelsen 1885.
Led. av A. K. 1876—87 och av
F. K. från 1888, räknade sig W.
till centern och var en värdefull
kraft särskilt i sociala lagfrågor.
W. utgav skrifter rör.
fångvårds-väsen och sociala frågor samt
historiska och skönlitterära
arbeten. Han fullföljde sin
faders nykterhetssträvanden,
varvid han hävdade ett moderat
program och särskilt verkade för
Göteborgssystemet. — 4. Oscar
W., f. 1886, den föreg:s son,
biblioteksman, förste bibliotekarie
vid Kungl. Bibi. 1922, led. av
Dramatiska teaterns styrelse sedan
1923. W. har bl. a. utgivit Bidrag
till kännedomen om
1600-talsdramat i Sverige (1909) samt utövat
ett omfattande kultur- och
litteraturhistoriskt skriftställarskap.
v. Wiesner [vi’s-], J u 1 i u s, f.
1838, d. 1916, österrikisk botanist,
1873—1909 prof, i Wien. W:s
viktigaste undersökningar voro
fysiologiska och rörde spec,
ljusets inflytande på växterna.
Där
jämte utgav han
botaniskt-tek-niska arbeten m. m.
Viète [viä’t] (V i e’t a), F r a
n-g o i s, f. 1540, d. 1603, fransk
matematiker och ämbetsman. V :s
huvudverk falla inom trigonometri,
där han bl. a. upptäckte
cosinus-teoremet, och algebra, där han
införde bruket av bokstäver för
bekanta men obestämda storheter.
V. uppfann, oberoende av Stevin,
Bürgi m. fl., decimalbråken.
Wieth-Knu’dsen [vit], K n u d,
f. 1878, dansk nationalekonom,
prof, i Trondhjem 1921, har
utgivit sociala studier, ss.
Forme-relse og Fremskridt (1908) och
Feminismen (1924), det
sistnämnda ett fanatiskt angrepp på
kvinnoemancipationen.
Viètor [fi’e-], Wilhelm, f.
1850, d. 1918, tysk fonetiker,
prof, i engelsk filologi i Marburg
1884. V. var ivrigt verksam för
reformer såväl inom
språkundervisningen (se Imitativa
metoden) som i tysk rättstavning.
Bland hans språkvetenskapliga
arbeten märkas Elemente der
Pho-netik und Orthoepi des Deutschen,
Englischen und Französisclien
(1884) och Die Aussprache des
Scliriftdeutsclien (1890; l:auppl.
1885 under annan titel).
Vieux-Colombier, T h é å t r e
du V. [tea’tr dy vjö kålårjbje’],
se C o p e a u.
Vieuxtemps [vjöta’i)], Henri,
f. 1820, d. 1881, belgisk violinist,
förvärvade i Europa och Amerika
rykte som en av samtidens
yppersta violinister samt skrev ett
flertal alltjämt högt uppskattade
violinverk (bl. a. sex konserter).
Vifolka härad i Mjölby
domsaga, östergötl. 1., omfattar
socknarna V. Harg, ö. Tollstad, Sya,
Veta, Viby, Härberga, Normlösa
och Västerlösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
