Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Vikingstad—Wikmanson
774
trädde i östromerske kejsarens
tjänst. V. hade till en början
haft karaktären av blott och bart
härjnings- och plundringsföretag,
ofta kombinerade med fredliga
handelsfärder, men efter hand
kommo vikingarna att inrikta sig
på erövringar och grundade i v.
egna riken i Normandie (se d. o.)
och England (Danelagen)
samt i andra hand i Syd-Italien
(se N ormander).
Vikingaflot-torna kunde ofta uppgå till något
hundratal skepp med besättningar
av flera tusen man. I V. i
västerled deltogo huvudsaki. norrmän
och danskar, svenskarna åter
vände sig mot ö. Vid 1000-t :s mitt
började V. starkt avtaga.
Därtill bidrog dels, att vikingarnas
egna statsgrundningar blivit
mäktiga riken, som voro i stånd att
värja både sig själva och betr.
Normandie även sin omgivning
mot vikingarna, dels och framför
allt, att kristendomen, som
moraliskt fördömde vikingalivet, vann
starkare insteg i Norden. För den
kulturella utvecklingen i Norden
voro de inflytelser, som kontakten
med främmande kulturländer
genom V. medförde, av största
betydelse (jfr Vikingatiden).
Ä andra sidan inneburo de också
ett nordiskt inflytande på
samhällsutvecklingen i de av
vikinga-ättlingar behärskade länderna,
ss. Normandie och England.
Vikingstad, socken i östergötl.
L, bildar (framdeles jämte
Rappe-stad) pastorat i Linköpings stift.
1,215 inv.
Viklau, socken i Gotl. 1., jämte
Sjonhem (och framdeles Vänge
och Buttle) pastorat i Visby stift.
225 inv. — Kyrkan, uppförd på
1100- och 1200-t., äger bl. a. en
nu i Gotlands fornsal deponerad
märklig och väl bevarad
madonnabild från 1100-t., franskt arbete
av en vid Chartreskatedralen
verksam bildhuggarskola (se ill.
till Madonna).
Wiklund. 1. Karl
Bernhard W., f. 1868, språkforskare
och etnograf, prof, i finsk-ugrisk
språkforskning i Uppsala 1906.
W. är den främste kännaren av
lapparnas språk och förhållanden.
I det banbrytande verket Entwurf
emer urlappischen Lautlehre
(1896) och i flera andra arbeten
har han bl. a. undersökt de
urgamla förbindelserna mellan
lappar och finnar å ena sidan och
germanska folk å den andra.
— 2. Victor W., f. 1874,
musiker, sedan 1904 lärare i pianospel
-ning vid Mus. akad:s
konservato-rium (prof. 1918). W. har även
gjort sig känd som kör- och
orkesterdirigent och var 1915—24
dirigent vid Musikföreningen i Sthlm.
— 3. Adolf W., f. 1879, den
föreg :s broder, tonsättare,
dirigent och pianist,
hovkapellmästare 1923. W., som var
kapellmästare vid Kungl. teatern 1911—24,
blev 1925 en av dirigenterna vid
Konsertföreningen i Sthlm. Han
har bl. a. skrivit en symfoni och
två pianokonserter.
a. b. Wiklunds maskin- och
velocipedfabrik, Sthlm, grundat
1891 (firman etablerad 1888),
tillverkar velocipeder,
velociped-och automobildelar, kuggväxlar
m. m. 240 arbetare.
Vikmanshyttan, bruk med
anrikningsverk, masugn,
martin-och valsverk, degelstålugn och
elektrisk stålugn i Hedemora
landskommun, Kopparb. 1. Äg.
Wikmanshytte bruks a. b.,
grundat 1922, som även äger
sulfitfabrik, sågverk och hyvleri vid
Turbo i Hedemora landskommun.
Bolaget sysselsätter 800 arbetare.
Wikmanson, Johan, f. 1753,
d. 1800, musiker och tonsättare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
