Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktkastning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Viktoria
780
Victoria av Sverige.
land. Trots långvarig ohälsa, som
tvingat henne att i allt större
utsträckning vistas i Södern, har
hon med stor energi sökt fylla
sina representativa plikter.
Viktoria (eng. Victoria), f.
1819, d. 1901, drottning av
Storbritannien och Irland, kejsarinna
av Indien, dotter av Georg IV: s
fjärde son, hertig Edward av
Kent, och Viktoria av
Sachsen-Ko-burg. Efter faderns död 1820
uppfostrades hon av modern och av
morbrodern, sedermera Leopold I
av Belgien, som stod henne nära,
även sedan hon vid sin farbror
Vilhelm IV :s död (1837) blivit
drottning. Under sin första regenttid
stod hon i politiskt avseende under
inflytande framför allt av
premiärministern Melbourne. Som
inofficiell rådgivare fungerade den
tyske baron Stockmar, som
utövade stort inflytande över såväl V.
som hennes gemål, kusinen prins
Albert av Sachsen-Koburg och
Gotha, med vilken hon 1840
förmälts. Äktenskapet blev sällsynt
lyckligt, och prinsen-gemålen fick
en även politiskt betydelsefull
ställning; bl. a. ledde han V: s
åskådning i tyskvänlig riktning.
V. skötte samvetsgrant sina
re-gentplikter och samarbetade väl
med sina rådgivare med undantag
av Palmer ston, vilkens
självrådiga utrikespolitik flera gånger
ledde till konflikter mellan V. och
honom. Under Palmerstons
premiärministertid (1855—58, 1859
—65) var förhållandet bättre.
Efter sin gemåls död 1861 levde
V. länge tillbakadraget. Hon
fortsatte att med stor plikttrohet
deltaga i regeringsärendenas
behandling, men hennes
självständiga ingripanden i politiken blevo
allt sällsyntare, och den
utveckling mot en starkare reell
konungamakt, som börjat på
Alberts tid, avstannade. Till
Dis-raeli stod V. i ett hjärtligt
förhållande; han förstod att vinna
henne genom ett chevalereskt
uppträdande, och hon tilltalades av
hans imperialism och smickrades
av den indiska kejsartiteln, som
han inrättade (1877). Gladstone
hade hon särskilt i början av
personliga och politiska skäl svårt
att fördraga; en del av hans inre
Viktoria av Storbritannien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
