Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilh. Wilhelmsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Wilkes—Villa
804
1908, tysk skämttecknare, en av
de främsta medarbetarna i
Sim-plicissimus, där han särskilt
satiriserat det tyska
lärdomspedante-riet och adelshögfärden.
Wilkes [oi’liks], Charles, f.
1798, d. 1877, nordamerikansk
sjöofficer (se A n t a r k t i s sp. 485).
Wilkesbarre [oiTlksbærr], stad
i Pennsylvania, n.ö. För. Stat., vid
Susquehanna. Viktig industristad
i centrum av ett stort
antracit-fält. 75,000 inv.
Wilkie [oi’llki], sir David,
f. 1785, d. 1S41, skotsk målare.
W. vann oerhörd popularitet
genom sina sorgfälligt utförda,
älskvärda genrebilder, vilka i
gravyrer spredos över hela
Europa. Urspr. påverkad av
de holländska 1600-talsmålarna,
övergick han mot slutet av sitt
liv till ett bredare målningssätt
och historiskt ämnesval.
Wilkins [oi’llkins]. 1.
Charles W., f. 1749, d. 1839, engelsk
indolog, en av indologins
föregångsmän. Under tjänstgöring i
Ostindiska kompaniets tjänst
hade han intresserats av
sanskritlitteraturen och ägnade sedan
sina krafter åt att göra denna
känd i Europa. Han utarbetade en
sanskritgrammatik (1808) samt
utgav de första europeiska
upplagorna av sanskritverk, bl. a.
Bhagavadgita (1785) och
Sja-kuntalaepisoden ur Mahabharata
(1793). — 2. Sir George W.,
f. 1888, australisk polarforskare.
W., som tidigare deltagit i flera
polarexpeditioner, ss. V.
Stefanssons 1913—18 och Shackletons
sista, genomförde — efter ett
misslyckat försök 1927 — tills,
med den nordamerikanske
postflygaren Ben Eielson 15 april 1928
en flygning över Polarbassängen
från Point Barrow i Alaska till
Green Harbour på Spetsbergen,
varvid de passerade strax n. om
Grant Land och Grönland.
Wilkinson [oi’llkinson], J o h n,
f. 1728, d. 1808, engelsk metallurg,
utarbetade puddlingsmetoden, så
att stenkol kunde användas till
bränsle vid denna, och gjorde den
därigenom praktiskt användbar,
konstruerade en borrmaskin, med
vars hjälp Watt kunde tillverka
sina ångmaskinscylindrar, samt
byggde den första järnbron (se
Bro sp. 594).
Vilkitskij, Boris, rysk
sjöofficer, genomförde 1913 för första
gången nordostpassagen i
riktningen ö.—v., varvid bl. a. Kejsar
Nikolaus II: s land upptäcktes,
och upprepade 1914—15 färden.
V., som efter revolutionen lever
i landsflykt, erhöll 1926
Vega-medaljen.
Wilkman, se W i 1 k a m a.
Vilkärna, se C e 11 sp. 1125.
Villa (lat., trol. av vi’cus, by),
romarnas benämning på ett hus 1.
en gård på landet. Man skilde
mellan villa ru’stica (lantlig V.),
som hade karaktären av en
jordbruksegendom, och villa urba’na 1.
suburba’na (stads- resp,
förstads-villa), varmed avsågos de
tillfälliga bostäder, ”sommarvillor”,
som de förmögna romarna läto
uppföra i stadens närhet. Dessa
senare uppfördes ofta med stor
prakt och konstnärlig omsorg och
omgåvos av i terrasser anlagda
trädgårdar. Den romerska
villatypen upptogs under renässansen
och barocken i Italien. Själva
byggnaden, casinot, fick en
pa-latsartad prägel, och
utomordentlig fantasi utvecklades vid
trädgårdsanläggningar (se
Trädgårdskonst sp. 1422 f.).
Praktfulla V. uppfördes särskilt
i Rom och dess närhet, ss. i
Fra-scati och Tivoli (se dessa ord). —
I modern tid har termen V.
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
