Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vingsnäckor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Vinjett—Vinkelfrekvens
856
vecklade han en omfattande
journalistik; bl. a. utgav han tills,
med Ibsen och Botten-Hansen 1851
det satiriska veckobladet
Andh-rimner. 1858 övergick han till
att skriva på landsmålet,
samtidigt som han började utge en
oregelbundet utkommande tidning,
Dölen, som han ensam fyllde med
artiklar och dikter och som på
ett ytterst originellt sätt präglas
av hans rika personlighet med
dess blandning av bitande
kvickhet och tungsint grubbel. Han
utgav även reseskildringar och
diktsamlingar, i vilka han
framträder som en inspirerad lyriker.
I hela sin verksamhet är V. en
av norskhetens mest utpräglade
representanter under 1800-t.
Vinje’tt (fr. vignette, eg. liten
vinranka), i bokutstyrseln en bild
1. ett ornament, anbragt i
dekorativt syfte före 1. efter text; även
skärm för bildbegränsning vid
fotografering och kopiering.
Vinjette’ring (av vinjett), fel
hos fotografiska objektiv,
yttrande sig i att bländare och
linsinfattningar avskärma bildfältet.
Felet framträder desto mera, ju
längre objektivet är i förhållande
till sin diameter.
Vinjäst, se Jästsvampar.
Vinkel mellan två räta linjer
(v i n k e 1 b e n e n), som träffas i
en punkt (vinkelspetsen),
är den mellan linjerna liggande
delen av det plan, i vilket dessa
befinna sig. V: s storlek kan
anges genom längden av den mellan
vinkelbenen liggande bågen av en
cirkel med vinkelspetsen till
medelpunkt och radien 1. V. blir då
uttryckt i radianer. Andra
enheter äro varvet, den räta V. (74
varv, se nedan), graden (enl.
sexa-gesimaldelningen, 1/3eo varv) och
nygraden (enl.
centesimaldelning-en, 7,00 varv). Jfr Grad. Matem.
— Rät är en V., bildad av två
varandra skärande linjer, så
belägna, att de fyra V., som de
bilda, äro lika. Spetsig är en
V., större än noll men mindre än
1 rät. Trubbig är en V., vars
storlek ligger mellan 1 och 2
räta. K o n k a’ v är en V. mellan
0 och 2 räta, k o n v e’ x en
mellan 2 och 4 räta. Se även T r i
-gonometri. — V. mellan två
räta linjer, som icke råkas, är
lika med V. mellan den ena och
en med den andra parallell linje,
som råkar den första. V. mellan
två kurvor är lika med V. mellan
deras tangenter i
skärningspunkten. V. mellan två plan är lika
med V. mellan två i vartdera
planet liggande normaler till
planens skärningslinje. V. mellan en
rät linje och ett plan är lika med
V. mellan linjen och dess
projektion på planet. V. mellan en kurva
och en yta är lika med V. mellan
kurvans tangent och ytans
tan-gentplan. Jfr Rymdvinkel.
Vinkel, se M å 11 v e r k t y g
sp. 501.
Vinkelacceleration, se
Vinkelhastighet.
Vinkelavstånd mellan två
punkter, sedda från en viss punkt,
är synvinkeln (se d. o.) för
punkternas förbindningslinje.
Vinkelavsättare, se S t
a-tionpointer.
Vinkelbom, ledbom, använd vid
flottning, med förmåga att av sig
själv intaga ett bågformat läge i
ström. V :s sektioner, som utgöras
av två plogformigt förenade
bom-trän, fästas ensidigt efter
varandra i ett av dessa vinkelben.
V. användas, då vattendjupet icke
medger anbringande av fasta
pålar som stöd åt ledbommar.
Vinkelfrekvens för en
sväng-ningsrörelse 1. växelström är 2 n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
