Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinogradoff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Vinogradoff—Vinranka
866
sens befogenhet att bevilja
partihandelsrätt överflyttades på K.
M:t. — Vinstmedlen inlevereras
direkt till statsverket. K. M:t
utser 4 av V: s 8 styrelseled.,
däribland ordf, och vice ordf., och 2 av
de 4 revisorerna samt jourhavande
direktör. V. har säte och
huvudkontor i Stockholm,
avdelningskontor i Paris, filialer i Göteborg,
Malmö, Sundsvall och
Karlshamn. Rening av brännvin
be-drives vid fabriker i Stockholm
(Reymersholm), Södertälje, Åhus,
Eslöv och ödåkra. Importen och
den centrala lagringen av vin
om-besörjes huvudsaki. av a. b. J. D.
Grönstedt & C:o. Förutom detta
bolag och ett antal agenturbolag
äro Porterbryggeri a. b. D.
Car-negie & C:o, Göteborg, och a. b.
Nya Grand Hotel, Stockholm,
anslutna till V.
Vinogra’doff, sir Paul V., f.
1854, d. 1925, rysk-engelsk
historiker och rättsvetenskapsman, 1884
—1902 prof, i Moskva och från
1903 i Oxford. V. är känd främst
för sina skarpsinniga
undersökningar rör. medeltidens rättsliga
och sociala förhållanden, bl. a.
Villainage in England (1892), som
behandlar bondeofriheten, English
society in the . eleventh century
(1908) och Roman law in
mediæ-val Europé (1909).
Vinpalmer, se P a 1 m a e.
Vinranka, vinstock,
klättrande buskar av släktet Vi’tis
(fam. Vita’ceae, ordn.
Rham-na’les). De ha stamklängen, vanl.
handflikiga blad, små, grönaktiga
blommor och saftiga, gula, gröna
1. rödblåa bär (vindruvor).
Viktigaste arten är den vanliga
europeiska V., Vitis vini’f era,
som trol. härstammar från en i
s. och mell. Europa samt v. Asien
vild art (Vitis silve’stris) och
odlas i talrika kulturraser. Från
Vinranka. Vitis vinifera.
Nord-Amerika härstamma Vitis
labru’sca, Vitis aestiva’lis, Vitis
ripa’ria m. fl., vilka även odlas
i olika raser, som delvis äro
direkt användbara för
druv-skörd men även ha använts
till korsningar, varigenom nya
kulturformer frambragts, och
till grundstammar vid ympning
(se nedan). — Vinodlingen är
ur-gammal. Den bedrives i
subtropiska och varmtempererade länder,
särskilt i Medelhavsländerna,
Syd-Afrika, Nord-Amerika, s.
Syd-Amerika och Australien. Dess
egentliga nordgräns går i Europa
vid c:a 52° n, br. I kallare länder
(ss. i Sverige) odlas druvor i
växthus, ehuru ännu i
Stockholmstrakten vissa sorter under
gynnsamma omständigheter kunna
mogna på kalljord. Spec. i mell.
Europa odlas V. på terrasserade
vinberg. — Av druvorna
pressas vin (se d. o.). Som
dessertfrukt utgöra de även en viktig
handelsvara; till Sverige
importeras dylika druvor främst från
Spanien men även från Belgien
etc. Russin äro torkade druvor,
sulta’narussin och k o
-r i n t e r äro torkade druvor av
små, kärnlösa sorter. Russin
komma från Spanien, Kalifornien etc.,
sultanarussin från Levanten,
korinter särskilt från Grekland. -—■
På grund av de svåra härjningar.
28. — L e x. XII. Tr. 5. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
