Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinterdvala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Vinterdvala—Winterhalter
870
kallas r a c e m a’ t e r.
Mesovin-syran är även inaktiv och erhålles
ur högervinsyran genom
upphettning av dess cinkoninsalt till
170°. Höger- och
vänstervinsyror-na smälta vid 170°, druvsyra vid
206° och mesovinsyra vid 143°.
Vid oxidation ge samtliga V.
alltefter oxidationsmedlet myrsyra,
kolsyra, oxalsyra m. m., vid
reduktion äppelsyra och
bärnstens-syra. — Kaliumbitartrat
användes i medicinen som diuretiskt och
laxerande medel. Om V:s
konstitution se I s o m e r i sp. 1555 f.
Vinterdvala, vintersömn,
det dvallika tillstånd, vari
många högre och lägre djur
tillbringa vintern. Då brist på föda
under vintern försvårar 1.
omöjliggör ett underhållande av den
ordinära ämnesomsättningen,
leva de högre djur, som ligga
i V., på en i kroppens
fettvävnader upplagrad reservnäring.
Hos murmel djuret, vars V. är
bäst undersökt, sjunka vid V: s
inträde alla livsfunktioner ned till
ett minimum. Lungorna arbeta
obetydligt, hjärtat endast med 7g
av sin normala kraft.
Ämnesomsättningen nedbringas, sä att
endast c:a 150 gr. av upplagrat fett
åtgå per månad.
Kroppstemperaturen håller sig mellan 4- 4° och
4-9° C. Av svenska däggdjur
tillbringa igelkott, fladdermöss,
grävling och björn vintern i V.
Björnens vinterrede, ide, lägges
vanl. i någon bergsklyfta, under
ett vindfälle 1. i en grävd
jordhåla och ombonas med granris,
mossa, ljung o. d.
Vinterfrukt, se Päronträd
och Äppleträd.
Vintergatan, det av otaliga
stjärnor bestående, oregelbundna,
ljusa band, som, delvis kluvet,
sträcker sig runt himlavalvet
(se karta till art.
Stjär
nor). V. skär ekliptikan
under c:a 60° vinkel i två
punkter, belägna nära solstitierna.
Dess norra pol befinner sig i
stjärnbilden Berenikes hår. V:s
plan spelar i stellarastronomin en
lika betydelsefull roll som
ekliptikan i planetar astronomin (till
dess ekvator hänföras g a 1 a’ k
-tis k längd och bredd).
Stjärnorna synas vara
symmetriskt fördelade i förhållande till
V:s plan, vilket möjligen är ett
symmetriplan även för deras
rörelser. V., vars bredd växlar
från några få grader till över 30°,
består huvudsaki. av stjärnor,
mindre än sjunde storleken. Den
innehåller även stjärnhopar och
gasnebulosor. Dess ljusaste
ställen äro belägna i örnen och
Svanen; bland de mörka
fläckarna märkes Kolsäcken i Södra
korset. Sannolikt äro de större
bland dessa fläckar förorsakade
av moln av kosmiskt stoft 1.
gasmassor, vilka för oss dölja de
fjärmare liggande stjärnorna. Jfr
Stjärnhopar, Stjärnor
och Vä ridssystem. — I
flera språk kallas V.
”mjölkvägen” (grek, galaxi’as, lat. vi’a
la’c-tea, ty. Milchstrasse), vartill en
förldaring föreligger i en grekisk
myt: Herakles lägges en gång
som dibarn vid den sovande
Heras bröst; Hera vaknar och stöter
barnet så häftigt ifrån sig, att
mjölken rinner ut över
himlavalvet. Namnet V. har möjl. sitt
upphov däri, att V. å våra
breddgrader endast otydligt skönjes
under ljusa sommarnätter men
klart framträder under vintern.
Vintergröna, se Pir o 1 a
-c e a e och V i n c a.
Vintergäck, se V i n t e r n a r r.
Wi’nterhalter, Frans Xaver,
f. 1806, d. 1873, tysk målare. W.
gjorde sig framför allt känd ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
