Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virtsjärv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Virtsjärv—Virvelströmmar
890
att uppfylla de allierades krav
på skadestånd. Han avgick ss.
finansminister febr. 1922 och
övertog maj s. å. utrikesledningen
men avgick nov. s. å. Han
tillhör centerpartiets radikala flygel
och har på senare år skarpt
bekämpat centerledaren Marx’
politik, särskilt hans samarbete med
högern.
Virtsjärv, estn. Vörtsjärve,
insjö i s. Estland, avflyter genom
Embach till Peipus. 276 kvkm.
VirtueTl (av lat. vVrtus, kraft),
eg. kraftig, kraftmöjlig. V. ingår
i vissa fysikaliska termer.
Virtuella hastigheter, de
hastigheter, som de olika punkterna
av ett mekaniskt system få, då
systemet utför en sådan, oändligt
liten, rörelse, som är förenlig med
de förbindelser, som kunna finnas
mellan systemets olika delar. V: s
princip (gyllene regeln),
riktigare virtuella
arbetenas princip, säger, att
systemet befinner sig i jämvikt, då
det påverkas av sådana krafter,
att summan av de olika krafterna,
multiplicerade med projektionen
på krafternas riktning av deras
angreppspunkters V. är noll.
Härvid är summan av krafterna,
multiplicerade med projektionen av
angreppspunkternas förskjutning
på krafternas riktning (de
virtuella arbetena), noll. —
V:s princip uttalades av G.
Ga-lilei och lades av Lagrange till
grundval för mekaniken.
Virtuell bild, se L i n s sp. 584
och Spegel.
Virtuo’s (ital. virtuoso, av
lat. vVrtus, duglighet), person,
som nått tekniskt mästerskap
(v i r t u o s i t e’ t) i utövningen
av sin konst (1. sitt yrke).
de Virués [-roe’s], C rist
o-bal, f. 1550, d. 1610, spansk
skald, författade sonetter, den
efter mönster av Ariosto skrivna
episka dikten El Monserrate
(1587) samt talrika bloddrypande
tragedier.
Virule’ns, V i r u 1 e’ n t, se
Virus.
Virungabergen, K i r u n g a •
bergen, vulkangrupp n. om
Kiwusjön, på gränsen mellan
Belg. Kongo och Britt, öst-Afrika.
Bland V. märkas jämte flera
slocknade vulkaner, ss. Karissimbi
(4,500 m.), de ännu verksamma
Niragongo och Namlagira.
Vi’rus (lat., slem), smittämne,
sjukdomsalstrande
mikroorganismer. — V i r u 1 e’ n s, förmåga
hos en mikroorganism att alstra
sjukdom. Den kan hos samma
bakteriestam höjas 1. sänkas.
Höjning inträder stimdom vid
inympning från djur till djur.
Sänkning åstadkommes vanl.
genom upphettning 1. intorkning av
bakteriekulturer. — V i r u 1 e’ n t
kallas en stam mikroorganismer,
som kan ge häftiga
sjukdomssymtom.
Virvel, se V e k t o r sp. 548.
Virveldykare,
vattenkretsa r e, Gyri’nidae, en fam. S k a 1
-b a g g a r. V. utföra hastiga,
virvlande rörelser på ytan av smärre
vattendrag samt dyka, då de
förföljas. Allmän i hela Sverige är
bl. a. den ovan svartblå, 5—7 mm.
långa Gyri’nus nata’tor.
Virvelmaskar, Turbella’ria, en
ordn. Platt mas k ar med vanl.
oval, platt kropp, beklädd med
flimmerepitel. Flertalet V. ha
ögon, stundom i stort antal.
Hermafroditer. Även könlös
fortplantning genom delning förekommer.
V. leva i vatten 1. fuktig jord av
smärre vattendjur 1. parasitiskt.
De i sötvatten vanligaste V.
tillhöra släktet Plana’ria.
Virvelströmmar, Foucaults
[fokå’s], strömmar i
metall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
