- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
915-916

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viskositet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

915

Vismut—Visnum

916

sina höjdsträvande interiörer de
främsta exemplen på den
nordtyska sengotiken. Det forna
hertigpalatset Fürstenhof uppfördes
1554 i renässansstil av tegel med
terrakottafriser. Staden har god
hamn och driver fiske,
skepps-byggnads- och maskinindustri. —
W., som trol. grundades 1226, var
under senare medeltiden en
blomstrande hansestad. 1648
avträddes det av
Mecklenburg-Schwerin till Sverige och var 1653
—1802 säte för överdomstolen för
Sveriges tyska besittningar, W i s
-marska tribuna’let. 1803
pantsattes W. på hundra år till
Mecklenburg-Schwerin, som 1903
definitivt återförvärvade staden.

Vi’smut (lat. bismu’thum),
metalliskt grundämne, som i
naturen förekommer i gedigen form
och som sulfid. Viktiga
vismut-fyndigheter finnas i Bolivia,
Sachsen och Böhmen. Atomtecken
Bi, atomvikt 208, atomvärde 3 1.
5, smältpunkt 270°, kokpunkt över
1,500°, spec. v. 9,78. V. har
kri-stallinisk struktur och silvervit
glans med dragning åt rött samt
är spröd. Vid stark upphettning
förbrinner V. till vismutoxid. Av
saltsyra angripes V. ej, däremot
av salpetersyra och fri klor. V: s
elektriska motstånd ökas, då det
föres in i ett magnetiskt fält (för
20,000 gauss ung. till det dubbla).
V. användes därför för mätning
av starka fält. Jfr
Vismut-legeringar.

Vismutföreningar.
Vismut-o x i’ d, Bi2O3, bildas vid
upphettning av vismut och är brungul
till färgen. Försättas vismutsalter
med ammoniak 1. alkalier, bildas
en vit fällning av
vismut-h y d r o x i’ d, Bi(0H)3. Löses
vismut i salpetersyra, bildas v i s
-mutnitra’t, Bi(NO3)34-5H2O.
Försättes en sur lösning härav

med vatten, utfaller basiskt
vis-mutnitrat, BiONO3. På samma
sätt förhåller sig v i s m u 11
ri-kl o r i’ d, BiCl3, som övergår till
vismutoxiklorid, BiOCl. Om v i s
-mu t s ul f i’ d se
Vismut-glans. Basiskt vismutnitrat och
vismutoxiklorid begagnas som
målarfärg (vismutvitt,
pärlvitt, spanskt vitt).
Vismut användes i medicinen i
form av anhydrobasiska salter,
basiska vismutnitrat, -salicylat,
-gallat (dermatol; jfr d. o.).
Lokalt verka dessa adstringerande
och antiseptiskt (medel mot sår i
huden och magsår). De brukas
vid. mot diarré. V. användes
även till intramuskulär
insprut-ning mot syfilis. Härvid och vid
behandling av större sår med V.
kan allmän vismutförgiftning
uppkomma (stomatit, diarré,
njurinflammation). Till
kontrast-måltid (se Röntgenologi)
användes numera bariumsulfat i
st. f. V.

Vismutglans, grått,
metall-glänsande mineral, bestående av
vismutsulfid, Bi2S3, isomorf med
antimonglans. Förekommer
sparsamt i Sverige men brytes
flerstädes i utlandet som vismutmalm.

Vismutlegeringar utmärka sig
för sin låga smältpunkt, vanl.
liggande under 100°. De användas
till mjuklod, till klichémetall,
o. s. v. Hit höra Woods metall,
Newtons metall, Roses metall m.
fl. Jfr Legering sp. 358.

Vi’snepolitikken, se E s t r u p.

Visnes, kopparverk på Karmö,
Norge, med stor brytning på
1870-och 1880-t. Numera nedlagt.

Visnum. 1. Socken i Värml. 1.,
jämte Visnums-Kil pastorat i
Karlstads stift. 3,310 inv. — 2.
Härad i östersysslets domsaga,
Värml. 1., omfattande socknarna
Rudskoga, S. Råda, Visnums-Kil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free