Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vogler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957 Vogler—Wohlin 958
mästare vid Kungl. teatern i
Sthlm, från 1927 anställd där
som kormästare.
Vogler [få’g-], Georg
Jose p h, vanl. benämnd a b b é V.,
f. 1749, d. 1814, tysk musiker. V.
var en musikalisk mångfrestare,
som förde ett ständigt
kringflackande liv. I Sverige, där han 1786
—91 och 1793—99 verkade som
kapellmästare, skrev han bl. a.
operan Gustaf Adolf och Ebba
Brahe (1788) och musik till A. F.
Skjöldebrands skådespel Herman
von Unna. Bland V: s
kompositioner märkes f. ö. den ännu i
Sverige på första adventsöndagen
vid gudstjänsten allmänt sjungna
hymnen Hosianna.
Vogt [fokt]. 1. Johan
Her-m a n L i e V., f. 1858, norsk
mineralog, prof, i Kristiania 1886, vid
tekniska högskolan i Trondhjem
1912, har publicerat en mängd
petrografiska och mineralogiska
undersökningar, bl. a. rör. de
norska och nordsvenska
järnmalmerna samt silikatsmältlösningar.
— 2. N i 1 s V., f. 1859, norsk
tidningsman. V., som 1894—1913 var
redaktör för Morgenbladet, till
vars medarbetare han fortfarande
hör, räknas bland Norges ledande
konservativa publicister. V. har
även ivrigt verkat för riksmålet.
— 3. PaulBenjaminV., f. 1863,
den föreg: s broder, norsk politiker,
var efter verksamhet som
journalist och advokat medlem av
Hage-rups ministär 1903—05 ss.
statsråd i Stockholm och senare
handelsminister. Efter
unionsupplös-ningen blev han norsk minister i
Sthlm och förflyttades 1910 till
London. — 4. Nils Collett
V., f. 1864, norsk författare. V.,
vilken anslöt sig till 1880-t:s
litterära radikalism, har bl. a. i
romanen Familiens sorg (1889) och
skådespelet De skadeskudte (1913,
uppf. i Sthlm 1916) skildrat
händelser och typer från tidens
strider. Främst är han dock lyriker
och som sådan en av Norges
yppersta. Omedelbar friskhet och
manlig kraft utmärka hans
dikter (bl. a. Fra vaar til höst, 1894;
Septemberbrand, 1907;
Hjem-komst, 1917), i vilka han
framträtt som en vårens, ungdomens
och livsglädjens sångare.
Vogtland [få’chtlannt], ty.,
”fogdeland”, se Sachsen sp. 1694.
Vogue [vågg], se En vogue.
Voguler, finsk-ugriskt folk,
närbesläktat med Ob-ostjakerna
(se Ostjaker och
Finsk-u g r i s k a s p r å k sp. 27 f.),
boende ö. om Uralbergen i guv.
To-bolsk. Mestadels äro V.
rennomader, i s. delvis jordbrukare. Till
namnet kristna, vidhålla de
övervägande sina hedniska
föreställningar och riter, ss. maskdanser
och björnkult.
Wohlfart [vå’ll-], Karl, f.
1874, musiker, grundade 1913 en
musikskola samt har gjort sig
känd ss. musikpedagog genom
studieverk för piano; har f. ö.
skrivit pianomusik,
orkesterstycken samt sånger.
Wohlgemut, se W o 1 g e m u t.
Wohlin, Nils, f. 1881,
statistiker, politiker, prof, i Uppsala
1916. W. har tagit en
framträdande del i ekonomiska och sociala,
särskilt jordbrukspolitiska,
utredningsarbeten, ss. i
emigrationsut-redningen. Av hans skrifter
märkas Den svenska j or dstyckning
s-politiken i 18:de och 19 :de
århundradena (1912) och Svensk
ekonomi och politik (1918). Led.
av F. K. sedan urtima riksdagen
1919, tillhörde W. först
bondeförbundet, ur vilket han av missnöje
med dess hållning till
skolreformen 1927 utträdde, och har 1928
övergått till högern. Han var 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
