Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Wrangel
1004
1738) samt en komedi
(Missförståndet i kärleken, 1748). — 5.
Karl Henrik W., f. 1681, d.
1755, frih. af Adinal,
fältmarskalk, led nederlaget vid
Villman-strand i finska kriget 1741—43
men prisades för sitt därvid
visade mod. — 6. E r i k W. d. y.,
f. 1721, d. 1760, son till W. 4,
frih. af Lindeberg, lagman. Ivrig
anhängare av hovpartiet,
uppviglade han bondeståndet och
flydde efter ett för honom
komprometterande uppträde där 1755
till utlandet. — 7. K ar 1 M a g
-n u s W. af Sag och Waschel,
f. 1727, d. 1786, präst, 1758—68
prost över de svenska
församlingarna i Nord-Amerika. W.
påverkades här av metodismen och
grundade efter sin hemkomst till
Sverige sällskapet Pro fide et
christianismo (se d. o.). 1771—77
var W. hovpredikant, från 1772
kyrkoherde i Sala. — 8. Georg
Gustav W., f. 1728, d. 1795,
son till W. 5, frih. af Adinal,
generallöjtnant, landshövding i
Västerb. 1. 1775, i Hall. 1. 1781.
minister vid de italienska hoven
1788—92, bekant som
initiativtagare till och en av ledarna för
kronobrännerierna (se d. o.),
vilken verksamhet ådrog honom
öknamnet ”brännvins-Wrangel”. —
9. Carl Gustaf W., f. 1839,
d. 1908, greve af Sauss, hippolog.
Sin tids främsta hippologiska
auktoritet i Sverige, vann W.
internationellt anseende. Han
utgav bl. a. Nordiska stuteriboken
(1872—76) och Handbok för
häst-vänner (1877, ny uppl. 1913). —
10. Fredrik Ulrik W., f.
1853, greve af Sauss,
kammarherre, kulturhistoriker. Bland
hans talrika skrifter märkas Les
maisons souveraines d’Europe
(1898—99; Europas suveräna
furstehus, 1907), Stockholmiana
(5 bd, 1902—16), Tessinska
palatset (1912) och Drottning
Kristinas resa från Rom till franska
hovet 1656 (1923). — 11.
Herman W., f. 1857, den föreg:s
broder, greve af Sauss, diplomat,
envoyé i Bryssel 1900, i Petersburg
1904, i London 1906,
utrikesminister i ministären De Geer—v.
Sydow 1920—21. — 12. Herman
W., f. 1859, sjömilitär, chef för
Kustartilleriet 1909—24,
generallöjtnant 1916. W. har uppfunnit
en ny metod för astronomisk
ortsbestämning vid navigation. Han
har varit livligt anlitad i
militära utredningsarbeten samt var
konservativ led. av F. K. 1909—
10 och 1914—19. W. har bl. a.
utgivit Kriget i Östersjön 1719—21
(2 bd, 1906—07). — 13. Ewert
W., f. 1863, den föreg:s broder,
prof, i Lund i estetik med
litteratur- och konsthistoria 1899—1918,
i konsthistoria 1919. W. har
bl. a. utgivit biografiska studier
rör. Tegnér (Tegnér ska
släktminnen och ungdomsbilder, 1913;
Tegnérs kärlekssaga, 1916, m. fl.)
samt tills, med F. Böök
Tegnérs saml. skrifter (10 bd, 1918
—25). Ss. konsthistoriker har
W. främst intresserat sig för
forn-kristen och medeltida konst. —
14. Herman W., f. 1864, frih.
af Sauss, militär, chef för
Vaxholms kustartilleriregemente och
kommendant i Vaxholms fästning
1914, generalmajor och chef för
kustartilleriet 1924. — B. I
utlandet. 15. Ferdinand
Petro-vitj v. W., f. 1794, d. 1870,
baron, rysk viceamiral och
upptäcktsresande, 1829—34 guvernör
i Alaska. W. ledde 1820—24 en
forskningsresa till n.ö. Sibirien
och angränsande delar av N.
Ishavet (jfr Wrangels land).
— 16. Pjotr Nikola jevitj
W., f. 1878, d. 1928, frih. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
